onsdag, december 13, 2006

Lucia

Som så många andra föräldrar fick jag idag släpa mig upp rysligt tidigt. Först titta lite på luciatåget på SVT sen till sonens skola , titta på deras luciatåg och fika. Efter det gick jag , dotter , en kompis och hans dotter till öppna förskolan och tittade på deras luciatåg.

Förra året firade jag lucia på skandinaviska skolan i Madrid. En märklig tillställning full av utlandssvenskar som hette "Frippe" och hade flyttat till ett välavlönat jobb på ett svenskt företag i utlandet. Det pratades golf och svenska skattetrycket mellan luciasångerna. Jag pratade med svenska familjer som hade bott i Madrid i 10 år eller mer och knappt kunde ta sig fram på spanska. Väldigt många familjer umgicks bara med andra skandinaviska familjer.
Skolan ordnde också ett lucialotteri där man kunde vinna flygresor , hotellnätter, diskmaskiner , spisar , korgar med dyra delikatesser och fint vin , dyra märkeskläder och mycket annat. Alla priserna var skänkta av olika företag och överskottet av lotteriet skulle gå till någon skolresa. Lotterna kostade 1€ styck och jag köpte på mig en bunt utan att vinna något.


"Lucia" målning av Carl Larsson från 1908

Seden att fira lucia är mycket svensk. Den finns knappast alls ens i våra gannländer med undantag av dom svenskspråkiga områderna i Finland. Firandet i den form vi har idag är bara lite mer än 100 år gammalt men redan tidigare fanns en hel del traditioner på luciadagen.
I den gamla julianska kaledern som gällde i Sverige fram till 1753 var lucianatten årets längsta natt. Den här natten var en hel del övernaturlga makter ute och härjade så man gjorde bäst i att hålla sig vaken och skydda sig mot allt otyg. Seden att högtidlighålla solens återkomst är troligen mycket äldre än kristenomen i vårt land.
På medeltiden slaktades julgrisen på lucianatten och sen var det fest natten lång. På 1600- och 1700-talet blev det vanligt att studenter gick runt i gårdarna och sjöng för att samla in pengar till sina åriga hemresor.
På 1800-talet började luciatåg som liknar dom vi har idag att bli vanliga. 1927 ordnade en tidning i Stockholm det första offentliga luciatåget.


Helgonet Lucia som dog matyrdöden i Syracusa 304

Det röda skärpet som Lucia har runt midjan sägs symbolisera att Lucia led martyrdöden. Det kan tyckas märkligt att man i det protestaniska Sverige firar ett katolskt helgon. Lucia är skyddshelgon för synskadade , sjuka barn, vävare och prostituerade.
Lucia föddes år 283 i en rik familj i staden Syracusa på Sicilien. Hon var mycket from och ska redan som liten ha avlagt ett kyskhetslöfte.
Hennes föräldrar struntade dock i det och trolovade henne med en man. Hon krånglade och lyckades försena förlovningen. Till slut gick det inte längre och när hon vägrade kände sig den tilltänkta mannen kränkt och angav henne för kejsar Diokletianus ståthållare som förföljde kristna.

Hon arresterades och torterades och dömdes till slut till att arbeta som prostituerad på en bordell. Något som den kyska Lucia naturligtvis vägrade så man hällde kokand olja över henne , körde ett svärd genom henes sida och stack ut hennes ögon. Hon överlevde behandligen och levde tills en präst kom för att ge henne sista smörjelsen.
Idag förvaras hennes reliker i kyrkan San Geremia i Venedig.

Det moderna Luciafirandet, med lucior med ljus i håret, är inspirerat från en berättelse där det sägs att Lucia bar ner mat till fångarna i de mörka fängelsehålorna. För att kunna ta så mycket mat som möjligt i sina händer satte hon alltså ljusen på huvudet.

För ganska många å sen när jag tågluffade hamnade jag av en slump i staden Syracusa på södra Sicilien. En liten sliten men charmig syditaliensk stad. Gränderna är smala , på torget och på srandpromenaden pågår folklivet och havet är alltid nära. Staden kan också stoltsera med en välbevarad romersk teater. Tågresan dit bjuder på en hel del fina vyer. Man har vulkanen Etna på ena sidan och Medelhavet på den andra.
När jag var där gick en stor passagerarbåt ett par gånger i veckan därifrån till Maltas huvudstad Valetta. Vi funderade på att åka dit men det blev inte av utan vi vände och åkte norrut genom Italien istället.
Ön Sicilien är trevlig och där finns mycket att se och göra men staden Syracusa är inte så speciell. Trevligt och mysigt , visst , men inget måste om man besöker Sicilien.
I Syracusa levde och verkade på 200-talet före kristus den kända grekiska matematikern , filosofen och astronomen Arkimedes

23 Comments:

Anonymous niklas (fd hans ångest) said...

Therese, du skriver i inlägget följande:

"Det moderna Luciafirandet, med Lucior med ljus i håret, är inspirerat från en berättelse där det sägs att Lucia bar ner mat till fångarna i de mörka fängelsehålorna. För att kunna ta så mycket mat som möjligt i sina händer satte hon alltså ljusen på huvudet."

Personligen är jag övertygad om att den mat hon bar ner i fängelsehålorna bestod av härliga köttstycken. Grönsakerna prioterade hon bort, i enlighet med både hennes samt fångarnas önskemål.

4:59 em  
Blogger Thérèse said...

Niklas - kanske det , trodde du skulle gilla att ma på medeltiden slaktade julgrisen den här dagen. Sen var det fest hela atten. Fläsk-fest får man anta

5:01 em  
Anonymous niklas (fd hans ångest) said...

På medeltiden hade man sannerligen perspektiv på livets goda!

5:04 em  
Blogger Thérèse said...

Niklas - Vad har "livets goda" med fläskätande och grisslakt att göra?

5:08 em  
Anonymous niklas (fd hans ångest) said...

"Livets goda" är synonymt med fläskätande och grisslakt.

5:11 em  
Anonymous niklas (fd hans ångest) said...

Jo Therese, så är det.

5:12 em  
Blogger Anna Malaga said...

Tack för den berättelsen. Jag ryser verkligen när jag tänker pâ vilken tortyr människor har utsatts för genom historien. Hade ingen aning om varifrân traditionen med ljus i hâret kom, men man lär sig nâgot nytt varje dag. Igâr var det om mjölkdrickande spanjorskor.

6:46 em  
Anonymous emma madrid said...

Jag ska till julbasaren nu på lördag, tycker att det är mysigt med lite svensk julstämning och att mina barn får uppleva Luciatåg, men visst är det en märklig känsla med så många svenskar samlade på ett och samma ställe i Madrid. Jag tycker att jag alltid brukar vinna något där faktiskt och ett år vann vi ovanligt massa fina priser, bla ett stort Barbiehus med Barbie som alla flickor suktade över, det ska min dotter faktiskt få i år(har haft det undanlagt i alla år, hon var inte ens född när jag vann det:). Kul att läsa om bakgrunden och fakta om Luciatraditionen.

8:22 em  
Anonymous Anonym said...

Jag missade helt Lucia... Det är något speciellt. Hur går det med snön? ;)

1:02 em  
Blogger Thérèse said...

Niklas - så är det inte!

Anna - Ja , visst är det hemskt med alla som har blivit (och blir torterade). Jag vet inte hur myket som är sanning i berättelsen om Lucia. Dt är en fin tradition iallfall. Fast jag är nog fortfarande skeptisk till dom mjölkdrickande spanjorskorn

Emma - Går dina barn på skandinaviska skolan? Min dotter började på dagiset men vi tyckte inte det var så bra och rysligt dyrt var det också. Vi ville också att hon skulle lära sig spanska. Något som kndes en aning svårt på skandinaviska skolan. Jag håller med om att det är kul att träffa svenskar och fira svenska högtider ibland när man bor utomlands. Jag fick intryckt av att vissa familjer på skandinaviska kolan bara umgicks med andra skandinavr och levde i en liten svensk enklav i Madrid. Det kändes lite tråkit. Naturligtvis lever inte alla så , många famijer är ju halvsvenska- halvspanska och många har spanska vänner och pratar utmärkt spanska.

4:48 em  
Blogger Thérèse said...

Linda - lucia är en jättefin tradition. Det är mysigt och något speciellt. Snö har vi inte sett tll än och det är fortfarande ovanligt varmt för att vara december. I lördags var jag på julmarknad , inte så lätt att känna någon julstämning när det är så varmt

4:51 em  
Blogger becka said...

När jag gick i låg, mellan och högstadiet valde man Lucia på det mest förnedrande sätt! Alla fick skriva på varsin lapp vem man ville se som Lucia. På tavlan skrevs namnen på alla tjejer i klassen upp. Sen stod fröken framme vid tavlan, läste upp lapparna och satte ett streck för varje röst. Vid vissa namn stod det inte ett enda streck, och då kunde hela klassen se att tjejen ifråga hade fått noll röster. det borde väl räckt att läraren räknade rösterna tyst för sig själv och sen kungjorde vem som vunnit? Rena rama Robinson-fasonerna ju! Jag skulle förresten vilja utmana även dig att göra en sån "Drömkalender" för 2007 som jag gjort på min blogg. Skulle vara jättekul att se vad alla bloggare har för drömmar inför året som kommer. Det roliga är att man kan skriva precis hur orealistiska grejor som helst:-) KRAM och hoppas vi ses snart!

5:14 em  
Blogger Thérèse said...

Becka - ja vi valde också lucia på det sättet i skolan. Då skulle alla lucior vara långa och ha långt ljust hår. Om man som jag var kort och hade mörkt hår så fick man aldrig några röster.

Jag ska fundera på att skriva ner drömmar för 2007. Önskar mig egentligen inte så mycket mer än ett jobb just nu. Så det skulle nog inte bli något kul att läsa

5:20 em  
Anonymous emmamadrid said...

Nej, mina barn går inte på skandinaviska skolan, men min äldste son gjorde det ett tag för många år sedan, han är dock helsvensk till skillnad från sina småsyskon. Känner inte så många som har sina barn där nu, förrutom en av mina bästa väninnor dock vill säga, men de flyttar snart hem. Det blir säkert så att många bara umgås med andra svenskar där, oftast så är de ju bara här på kontrakt under några få år och hinner heller inte få etablerat umgänge med spanjorer, och det är ju inte alla som valt att flytta hit för att de egentligen är så våldsamt intresserade av att lära känna den spanska kulturen eller språket egentligen, men men det finns ju alla sorter givetvis:).

10:01 em  
Blogger Thérèse said...

Emma - en fördel med skandinaviska skolan är ju att den följer den svenska läroplanen så är familjen i Madrid något eller några år kan barnen få samma undervisning som dom skull ha fått i Sverige. Det blir lättare att kmma tillbaka och vara på samma nivå som sina klasskompisar då.
Att få spanskt umgänge är inte heller helt lätt. Jag uppleve att spanjorer är lätta att prata med och kanske festa med men int så lätta att bli nära vänner med. Fast det är ju en geeralisering naturligtvis.

11:25 em  
Anonymous emma madrid said...

Jo, men det tycker nog jag med, det har tagit väldigt tid, många år för mig innan jag började få några få spanska vänner, nu är ju i och för sig min make spanjor så jag lär ju känna hans gamla vänner, men jag tror särkilt spanjorskor är lite svåra att komma in på livet. Sedan har jag märkt att man ofta söker sig till likar var man än bor, min man när han bodde i Sverige umgicks i princip mest bara med andra utlänningar och de flesta jag känner här på egen hand är också utlänningar, få svenskar dock. Jag tror att det har att göra med att man får ett annat perspektiv som utlänning, man delar likande erfareheter av att leva i två kulturer med andra i samma situation osv och det är en ganska avgörande faktor för hur man är känner jag.

10:25 fm  
Blogger Anna Malaga said...

Emma - precis sâ tycker jag ocksâ. Fast dâ menar jag (och du antar jag)utlänningar som ocksâ pâ nâgot vis är lite mer integrerade i det spanska livet, men ändâ inte är "spanska". Sâ är det nog i alla länder - invandrarna har nâgot gemensamt, trots att de inte är frân samma länder.
Men sen finns det en liten klick spaniensvenskar som inte tycker att de är invandrare, utan "utlandssvenskar". De ser pâ spanjorerna som utlänningar, och det är ju rätt kul.

11:11 fm  
Blogger Thérèse said...

Emma - jo så är det nog. Jag umgicks också met med andra utlänningar men inga svenskar i Madrid. Fast vi fick lite spanskavänner också. Håller med om att det är svårt att komma dom in på livet. Det måste vara lättare att lära känna spanjorer och att komma in i sättet att leva om man har en spansk make. Som en helsvensk familj kunde vi knna oss ganska vilsna i bland trots att vi båda talar språket bra. Man vet inte alltd vart mn ska vända sig för olika saker och sånt.

Anna - det gick en intresant dokumentä om spaniensvenskarna i Fuengirola på SVT för några år sen. En svensk äldre herre sa atthan var ingen invandrare för att han var ingen svartskalle. En spanjor som bodde i ett område är det bodde mycket svenskar klagade på att svenakarna bra hä'lsade och pratade när dom va onyktra. Barn på svenska skolan som bott många år på Costa del sol som knappt kunde spanska. Dom läste det iskolan men använde det så sällan sa dom. Nu är ju naturligtvis inte alla svenskar som bor i Spanien så här men det fins ju vissa kolonier.

3:33 em  
Blogger 70-tals Per said...

Att bli lucia i klassen var väl alla tjejers dröm minns jag. Fast det var ju lite taskigt med omröstning, varmed det nästan alltid blev den snyggaste tjejen i klassen (dom fula fick inga röster).

Men så satt 70-tals andan in och vi valde en tjej med mörkt hår ett år efter förnuftsresonemang i klassen (4 hörn diskussion). Minns även att att i en del klasser kunde alla tjejer vara lucia -den demokrtaiska varianten!

Har bara fått se lucia på svt:s hemsida detta år. Gick till IKEA i Madrid men dom hade ingen glögg längre, det fick bli "salta sillar" istället...

5:07 em  
Blogger Thérèse said...

Per - vi hade den demokratiska varianten då alla tjejer var lucia i lågstadiet. Sen fick vi rösta fram klassens lucia. Hon skulle vara lång och ha långt ljust hår så jag som var kort och hade mörkt hår fick väl aldrig några röster. Att vara lucia var inte något jag direkt drömde om heller.

Salta sillar är inte tillräckligt salta. Idag har jag ätit salmiakbalkar. Fast nu när jag bort i Sverige varken äter eller längtar jag lika mycket efter saltlakrits som då jag harbott utomlands.

6:43 em  
Anonymous mandi said...

Men vet du varför det firas i sverige då? Här på gran canaria firas det oxå. Det finns en liten by uppe i bergen som heter Santa Lucia nämligen.

12:32 fm  
Blogger Thérèse said...

Mandi jag vet inte varför Lucia som är ett katolskt helgon firas i Sverige eller varför vi firar på det sättet vi gör. Någon annan kanske vet?
Att det finns en by som heter Santa Lucia i det katolska Spanien/ Gran Canaria är ju inte lika märkligt.
Är det en trevlig by?

12:21 em  
Anonymous Kristin said...

jätteintressant att läsa om Lucia, helgonet. jag håller på att skriva en berättelse om henne. var har du förresten fått tag i informationen om henne?

4:58 em  

Skicka en kommentar

<< Home