onsdag, december 06, 2006

Bonde söker fru

Egentligen tycker jag att svensk TV är bra. Speciellt SVT och speciellt efter att ha tillbringat ett år med spansk TV. Spansk TV är tyvärr riktigt dålig , fullt av tramsiga och hysteriska lekprogam och program om kändisskvaller och sänder man icke-spanskspråkiga filmer är dom dubbade Jag blir verkligen irriterad av att se dubbad film. Jag orkar sällan se hela filmen för jag stör mig på att skådespelarna pratar fel språk med fel röst. Mycket av skådespeleriet försvinner ju också när man dubbar. Jag vet att en hel del spanjorer också kritiserar dubbningen men ganska många av mina spanska och franska vänner brukar försvara dubbning av TVprogram.

Hur som helst har jag tittat mer på TV nu i Sverige än vad jag gjorde i Spanien.
På onsdagar sänder TV4 ett program som heter Bonde söker fru. Så här beskrivs handlingen på TV4s hemsida

Två grisfarmare, en potatisodlare, två spannmålsbönder, en mjölkbonde och två köttproducerande lantbrukare är deltagarna i TV4:s stora programsatsning Bonde söker fru. Precis som programnamnet avslöjar ska TV4 försöka hjälpa några av Sveriges singelbönder att finna den stora kärleken. Från Tomelilla i söder till Sveg i norr finns de bönder som är aktuella i programserien.
I två halvtimmeslånga program presenterades de åtta bönderna under maj månad i TV4. Tv-tittarna uppmanades att skriva till den bonde som väckte deras nyfikenhet och som de vill lära känna bättre. De fyra bönder som under våren och sommaren mottog flest beundrarbrev följs nu i programmet under hösten
Bönderna får ur skörden av post välja ut potentiella partners. Några av dem kommer så småningom att flytta in hos sin favoritbonde för att testa livet som lantbrukare och se om det ömsesidiga intresset kan utvecklas till äkta kärlek. De fyra bönder som inte gick vidare i programserien får trots allt sina brev, vilket följs upp i slutet av serien.

Det som är så otroligt märkligt är att programmet är så populärt. Kvällstidingarna skriver nästan dagligen om bönderna och handligen i programmet. "Alla" verkar titta men ingen verkar gilla programmet. Jag ska själv erkänna att jag har sett flera program och jag förstår inte varför. Det händer inte särskilt mycket och det är många gånger mest bara pinsamt och jobbigt att se.

Bönderna dom har lyckats få med i programmet pratar verkligen bred dialekt också. Inte för att jag har nåt emot dialekter men så kraftig dialekt som dom här bönderna har hör man nästan bara i parodier annars. Vissa scener känns mest som pinsam lyteskomik och man undrar nästan om TV4 driver med deltagarna. Bönderna lyckas också i varje program vräka ur sig riktigt ordentligt mansgrisiga kommentarer.
Hela konceptet med att fyra kvinnor ska bo hos en man, han ska går runt och sprätta som en tupp ien hönsgård och sen välja och vraka mellan dom fyra är inte direkt nåt som får min feministsjäl att jubla. Och nej , jag hade inte jublat om det var fyra män som bodde hos en kvinna heller.

Tydligen har programmet gjort att singelbönder blivit så eftertraktade att kontaktsajter på nätet numera har speciella avdelningar för bara bönder och kvinnor som vill ha bönder.
Varför just bönder?
Har bönder svårare än andra att hitta någon? Så svårt att TV4 och Linda Isaksson måste gripa in.
Är bönder mer eftertraktade än andra yrkeskategorier? Varför i så fall? Jag kan gott tänka mig en hel del yrken man har mer nytta av att känna någon som kan. Vem behöver inte en hantverkare , bilmekaniker , tanläkare , läkare eller något annat , men när och varför behöver man en bonde?

Alltså inget ont om bönder , och jag blir förälskad i någon så spelar naturligtvis hans yrke ingen som helst roll. Jag har aldrig varit ihop med någon bonde men jag tycker det vekar en aning jobbigt. Antagligen finns det hur mycket som helst att göra på en gård så varken bonden eller hans fru har särskilt mycket ledigt. Jag antar att det kan vara knepigt att åka iväg till och med ett par dagar.
Annars kanske det kan vara trevligt att alltid jobba hemma. Är båda hemma på dagarna blir det kanske tid att smyga upp på höskullen och mysa lite mellan mjölkningen och sådden. Statistiskt sett lär också bönder vara en av dom yrken där skilsmässor är ovanligast.

10 Comments:

Anonymous Anonym said...

Jag har också sett programmet någon gång. Mina sympatier ligger hos de köttproducerande bönderna!

12:43 em  
Blogger Thérèse said...

Niklas - nu har jag inte sett så mycket men är inte alla bönder i programmet köttproducenter? Jag såg när dom insiminerade suggor , urk , inte mysigt

3:58 em  
Anonymous Anonym said...

Jag har sett kanske en kvart av ett program och jag tyckte att det var fullständigt värdelöst...

6:42 em  
Blogger Thérèse said...

Johanna - Du har absolut inte missat nåt. Jag fattar inte varför jag ha suttit och titat på några avsnitt. För att slippa packa upp kanske ;)

6:51 em  
Anonymous Anonym said...

Therese, jag vet varför du kollar på programmet. Du drömmer innerst inne om hätlig köttproduktion... (du sade ju själv att alla bönder i programmet är köttproducenter).

Så bejaka ditt inre.

4:48 em  
Blogger Thérèse said...

Niklas - köttproduktion och slakt är mardrömmar , inte drömmar , för mig

11:43 em  
Anonymous Anonym said...

Ja, mardrömmar för att du vet att du inte kan avnjuta köttet. Du vill så gärna äta kött, men av inbillad prestige tvingas du hålla fast vid ett beslut du tog då du var en nittonårig, extremflummig, haschrökande? extremvänsterwannabe.

DÄRFÖR har du mardrömmar.

3:08 em  
Blogger Thérèse said...

Niklas - jag var inte 19 år utan 16 år när jag slutade med kött. Ett beslut som varken var flummigt , vänster eller taget under påverkan av hasch. Ett beslut jag aldrig har ångrat!
Återstår väl att se om din utlovade fiskmiddag kan få mig på andra tankar.

3:36 em  
Anonymous Anonym said...

Tycker du att du var mogen när du var 16?

Anser du på fullaste allvar att du kunde fatta vuxna beslut på den tiden?

5:15 em  
Blogger Thérèse said...

Niklas - jag var ovanligt mogen när jag var 16 som fattade beslutet att sluta med kött och fisk då. Ett moget och vuxet beslut

5:35 em  

Skicka en kommentar

<< Home