torsdag, november 23, 2006

inga spanska ögon

Jag hade trott at jag skulle kunna se Sverige med spanska ögon nu när jag kom tillbaka. Kanske är ett år i Madrid för kort tid för att få spanska ögon. Jag trodde jag skulle sakna mycket från Spanien och Madrid men det gör jag inte heller. Märkligt nog är det bara klimatet jag saknar.
Självklart vore det mysigt att gå ut och äta tapas och visst vore det gott att dricka en café cortado men jag kan inte direkt säga att jag går omkring och saknar det. Svenskt bryggkaffe är faktiskt inte så dumt.

Det känns som att Stockholm är så mycket trevligare och mysigare än Madrid och jag tycker ändå väldigt mycket om Madrid.

Det känns som om det är svårt att blogga från Sverige. Helt otroligt att så många svenskar i Sverige skriver så bra bloggar. Jag funderar på att byta inriktning på bloggen men jag vet inte vad jag skule skriva om då. Det är ju inte så spännande att skriva om vad jag gör och jag vill ju heller inte var hur personlig som helst på en blogg om vem som helst kan läsa.

Kanske är det min stress över jobb som gör att jag inte kan skriv något vettigt om Sverige sett i spanska ögon. Jag har fått dagisplats i januari men eftersom jag inte har a-kassa är jag verkligen i behov av jobb. Helst redan idag. Känner att jag borde surfa på sajter med lediga jobb istället för att blogga när jag sår på datorn.
Så jag käner mig lite desperat att hitta något till januari. Om någon har några jobbtips så mottages dom tacksamt. Jag tycker det verkar finnas en hel del att söka för den som har barnomsorg ordnad.
Sen gäller det ju bara att få dom som söker folk att fatta att dom ska anställa just mig.

Jag och barnen trivs hur bra som helst med att ha flyttat till fosterlandet. Trots att det nu är lite småjobbigt och småfattigt så ångrar jag mig inte för en enda sekund att jag flyttat "hem". Madrid är hur fint som helst men jag längtar inte tillbaka och jag verkar inte ha fått spanska ögon.

11 Comments:

Anonymous Pumans dotter said...

Jag såg att de sökta spanskalärare på Ekerö, visserligen bara halvtid (drygt) men det kanske vore nåt för dig.

http://platsbanken.ams.se/direkt/83/061123,140080,240903,32,912783.shtml

Jag vet inte om länken funkar i kommentaren... vet inte riktigt hur man gör. Tacksam om någon vänlig själ kunde upplysa mig. :)

Om du ska byta tema på bloggen så är det viktigaste att du väljer något som intresserar och engagerar dig. Vad det skulle vara vet du ju bäst själv. :)

5:19 em  
Anonymous niklas (fd hans ångest) said...

Ett år är inte tillräckligt för att betrakta livet genom "spanka ögon", som du valt att uttrycka det.

Jag tror inte att du någonsin - inte ens om du bor i Spanien i 50 år - kommer att anlägga ett spanskt perspektiv på dina funderingar.

Anledningen till detta står att finna i ditt kostval som vegetarian. Detta val ger dig en olyckligtvis förhärskande aspekt på tillvaron. Följaktligen smolkar detta veggoperspektiv ett potentiellt klarskådande av din livssituation.

Dina betraktelser blir till följd av detta luddiga, dimmiga...

Det hela är givetvis mycket beklagligt.

5:52 em  
Blogger Thérèse said...

Pumans dotter - Tack för tipset ,jag har sett det och jag tänkte ringa på det , tänkte ställa mig tll förfogande som lärarvikarie också. Tyvärr är jag inte utbildad lärare

Niklas - kött verkar vara ett mirakelmedel , jag blir ju onekligen sugen på att testa efter alla dina kommentarer här.

6:15 em  
Anonymous niklas (fd hans ångest) said...

Ah, en stund av klarsyn!

6:29 em  
Blogger Thérèse said...

Niklas - det är ju egentigen otroligt hur många års härligt köttätande jag har missat , måste ju åtgärdas

6:40 em  
Anonymous niklas (fd hans ångest) said...

Oj oj oj, jag tror att klarsynen varar en stund ytterligare...

Du är välkommen hem till mig på köttmåltid närsomhelst!

7:47 em  
Blogger Anna Malaga said...

Hjärnan är ett otroligt instrument (även hos vegetarianer *blink ât niklas*) Jag tror att vi svenskar som bor eller har bott utomlands länge, förvânas av Sverige bara i ett par dagar. Sen har datorn där uppe bytt diskett och stoppat in den "svenska mentaliteten" igen.
Sâ upplever jag det i alla fall. Jag gâr omkring och är häpen i tre dagar, sen känner jag mig plötsligt som om jag aldrig hade bott i Spanien och som om Sverige vore mitt hemland.
Sâ kan ju inte invandrare frân andra länder göra, eftersom de saknar "disketten". Min teori om det hela efter en rejäl biff med lök ;-)

7:49 em  
Blogger Thérèse said...

Niklas - tackar , ser fram emot köttmåltd hemma hos dig. Vad had du tänkt att bjuda mig på?

Anna - jag håller helt med , man är förvånad i några dagar. Dom dagarna satt väl jag och surade hos mina föräldrar eller gnälld hos någon kompis så jag missade det. Du kn väl ta hjälp av mannen och sonen och kanske vara förvånad ett par dagar till.

8:14 em  
Anonymous niklas (fd hans ångest) said...

Therese: Jag bjuder på kött. Nöt, kyckling, fisk, fläsk, vilt - ja allt vad du vill ha!

Anna: Ja, hjärnan är ett otroligt instrument - framförallt hos vegetarianer. För trots att deras hjärna aldrig får bränsle som heter duga, så lyckas vegetarianer prata, skriva, gå, svara på tilltal, prata i telefon m m. Detta trots att de enligt läkare egentligen bör vara i djup koma på grund av ett otillräckligt kostintag. Jag förundras, precis som du, över att vegetarianer ändå lyckas smälta in relativt hyfsat i vårat samhälle.

9:10 em  
Anonymous tolken said...

Kan du inte berätta hur det var för barnen att börja skola/dagis i Sverige igen? Använder de någon spanska alls? Och var det annat det tyckte var annorlunda?

10:16 em  
Blogger 70-tals Per said...

Jag saknar rejäla lunchrestauranger i industriområden som serverar "pannbiff med lök"

11:35 fm  

Skicka en kommentar

<< Home