Bobby och min son
Läste om Bobby på förmiddagen. Det som har hänt är så fruktansvärt hemskt och så svårt att ta till sig. Det är så fruktansvärt att vuxna människor kan vara så grymma mot ett försvarslöst , handikappat barn. Det här är verkligen bland det hemskaste jag har hört om. Jag vill bara gråta när jag läser om lilla Bobby. Jag brukar inte förespråka hårdare straff men i det här fallet är det svårt att tänka sig ett staff som inte är hårt nog.
Jag har själv en autistisk son och jag vet att det ibland kan vara jättejobbigt. Jag har inga anhöriga som kan avlasta mig och maken som jag skulle önska. Jag har heller inte uppfattat den hjälp man kan få från kommunen via LSS (Lagen om Service och Stöd till vissa funktionshindrade) som särskilt väl fungerande. Visst har vi haft kontakter och fått hjälp och tips via habeliteringen innan vi flyttade utomlands men så fort man behöver någon hjälp är det mer regel än undantag att man får bråka och överklaga.
Om mer hjälp runt omkring hade hjälpt Bobby kan jag ju inte säga för hans mamma och styvpappa har gått långt över gränsen för normalt beteende. Dom flesta av oss som har handikappade (eller friska) barn skulle aldrig drömma om att ens slå dom hur jobbigt det än är ibland. Men alla handikappade barn borde ha ett nätverk av flera vuxna omkring sig som kan hjälpa och stötta och se om nåt är fel. Det skulle säkert också hjälpa föräldrarna att orka mer.
Tyvärr är det inte bara så att det är svårt att få hjälp så att man överhuvudtaget får vardagslivet att fungera med ett handikappat barn utan man stöter ständigt på fördomar. Jag skulle önska att människor hämtade sin kunskap om autistiska någon annanstans ifrån än filmer som "Rainman"(den verkar förresten alla ha sett när man nämner att man har ett autistiskt barn)
Jag har själv en autistisk son och jag vet att det ibland kan vara jättejobbigt. Jag har inga anhöriga som kan avlasta mig och maken som jag skulle önska. Jag har heller inte uppfattat den hjälp man kan få från kommunen via LSS (Lagen om Service och Stöd till vissa funktionshindrade) som särskilt väl fungerande. Visst har vi haft kontakter och fått hjälp och tips via habeliteringen innan vi flyttade utomlands men så fort man behöver någon hjälp är det mer regel än undantag att man får bråka och överklaga.
Om mer hjälp runt omkring hade hjälpt Bobby kan jag ju inte säga för hans mamma och styvpappa har gått långt över gränsen för normalt beteende. Dom flesta av oss som har handikappade (eller friska) barn skulle aldrig drömma om att ens slå dom hur jobbigt det än är ibland. Men alla handikappade barn borde ha ett nätverk av flera vuxna omkring sig som kan hjälpa och stötta och se om nåt är fel. Det skulle säkert också hjälpa föräldrarna att orka mer.
Tyvärr är det inte bara så att det är svårt att få hjälp så att man överhuvudtaget får vardagslivet att fungera med ett handikappat barn utan man stöter ständigt på fördomar. Jag skulle önska att människor hämtade sin kunskap om autistiska någon annanstans ifrån än filmer som "Rainman"(den verkar förresten alla ha sett när man nämner att man har ett autistiskt barn)
posted by Thérèse at 1:31 em
16 Comments:
Lite ironi har väl aldrig skadat? Tror du han menar varje ord?? Tror inte jag.
Den här kommentaren har tagits bort av bloggadministratören.
Eller varför kan vi inte ironisera lite över hur Bobby dog? Det kan väl vara kul?
Som förälder får man kämpa mot fördomar när det dessutom kan vara jobbigt nog att få vardagen att fungera med ett handikappat barn. Då går inte riktigt den här ironin fram och man har lite svårt att förstå er som skrattar så mycket åt det. Men förklara gärna vad som är så roligt med kemisk lobotomi av min son.
Jag kanske också kan fatta och skratta , kanske jag kan förklara för min son så han också ser det roliga och ironiska och skrattar
Usch, läste också om det i dagens Metro. Jag får rysningar bara jag tänker på det. Kan inte förstå hur man kan utsätta någon, gammal som ung, sjuk som frisk för något sådant. Allra märkligast är det med mamman. Hjärntvätt eller vad hände med henne?
Det får mig verkligen att krama Liam och Oliver några extra gånger idag.
Alltså. vet inte hur jag ska bemöta detta. jag bör kanske ta det per mail.
MEN.
Jag måste säga att jag allt tar lite illa vid mig av att du refererar till mig i ett inlägg och trots att du säger att du inte tror att jag sympatiserar med bobbys föräldrar och det de gjorde, faktiskt tolkar ganska vilt och gör mig till ett rikssvin utifrån ETT inlägg. Kan du bedöma min männniskosy utifrån ETT inlägg.
jag vet vad jag skrev och jag står för att jag skrev det men vill starkt dementera att jag skulle se barn med autism eller andra handikappade som skit eller mindre värda. jag är själv pappa och man vet inte vad som kan uppstå i hennes uppväxt. jag tappar faktiskt andan att du nämner mig i samma sammanhang som de jävla saddosvinen som tog ihjäl en tioårig pojke. det är magstarkt och motbjudande men säkert helt i paritet med hur du upplevde mitt inlägg. du reagerade.
jag blir ledsen men kan ju inte göra nåt åt det. du har väl precis som jag rätt att reagera och skriva vad du tänker och tycker utan att gräva i det och undersöka fakta och bla bla bla... det är ju det som är att blogga. det är inte journalistik. och jag kan ta det för jag är själv väldigt hård när jag skriver (sällan utan hjärta dock) det hoppas jag att de flesta som läser mig förstår.
även om du inte gör några direkta jämförelser med mig och de där asen så nämner du mig och ger en ganska subjektiv bild av det jag skrev vilket lär räcka för att vara opinioonsbildande nog för dina trogna läsare.
Jag förstår verkligen att du tog illa upp. jag ångrade däremot inte det jag skrev. FÖR.
det är inte hans handikapp jag dissar trots titlen på inlägget. Jag skrev vad jag kände när jag såg hans utbrott. en reaktion.
min fru har jobbat med autistiska barn och asberger och adhd diagnostiserade barn och jag ar träffat dem. härliga ungar ofta precis som andra. men oavsett vad man har för handikapp så är inte deras beteendet alltid ok. Man kan inte rättfärdiga allting med att konstatera ett handikapp (killen som jag skrev om finns det dessutom inga belägg för att han har någon diagnos alls) även om det rör sig om en minderårig. om han har ett handikapp behöver han hjälp men det har ju inte med mitt inlägg att göra. jag reagerade på hans totala vansinnesutbrott tillsynes för en skitsak.
Många personer som mördar och misshandlar och våldtar dras också med handikapp av olika slag men inte fan accepterar man deras utagerande.
flera av skolmasskrerna i usa har begåtts av människor med olika typer av handikapp i bagaget. Men deras handlingar kan aldrig rättfärdigas för att de inte fått hjälp. även om man vill lasta samhället för det så är det en galen handling och människor reagerar. mer eller mindre genomtänkt.
Ärligt talat, tror du att jag är för kemisk lobotomi. Tror du att jag skulle vilja förinta alla med ett handikapp. Då vill jag faktiskt inte att du läser mig mer. Det känns inte bra. Det är tråkigt för du har skrivet många roliga kommentarer hos mig.
Tänk efter. du har säkert skrivit något där du överreagerar någon gång också?
Jag skrev vad jag kände spontant när jag såg det totala raseriutbrottet. det var otäckt. jag blev provocerad. Men givetvis inte av hans handikapp. Ärligt talat. Mitt inlägg var en motreaktion på ett enligt mig oacceptabelt beteende som skulle kunna leda till nåt mycket värre på sikt. Det kan lätt diskuteras i all oändlighet men jag skulle ändå förlora eftersom killen "eventuellt" har ett handikapp.
hur som helst jag känner att jag har svårt att förklara mig utan att ta en jävla massa plats här och jag vet inte varför jag egentligen ska förklara mig. Du som ändå läst mig vet att jag överdriver ganska mycket när jag skriver. Jag fattar att det kan vara svårt för dig att ta det med en nypa salt eftersom du har ett autistiskt barn själv. sorry för det. jag ber verkligen om ursäkt om du (och alla andra som har barn med autism och andra handikapp) tog illa vid dig
Jag tycker ändå att det är förjävligt att skriva om mig i samma inlägg som bobbys morsa och styvfarsa. Det blir en indirekt jämförelse. Det inlägget är enligt min mening inte ett dugg bättre än mitt men jag tänker inte benmöta det i min blogg. Du får skriva vad du vill. Någon som läst dig jämför mig nu med dr mengle och tror att jag skulle mysa av koncentrationslägren. alltså den personen tänker inte särkilt långt och har ingen aning om vad den faktiskt säger till mig. då skulle hon aldrig säga det. jag tror att hon helt enkelt reagerade... precis som jag, precis som du precis som alla.
hoppas att du förstår min poäng.
allra ödmjukast
/mikael
Ulrika, om du är samma ulrika som skrev i mitt kommentarsfält alldeles nyss så stanna till och tänk efter... vad gör det du sa rättvisa jämfört med det jag skrev.
MikeBike - jag blev glad för ditt svar. Jag gillar som sagt din blogg och tar gärna bort länken för jag förstår poängen med att det blir en direkt jämförelse. Håller med om att det inte finns belägg för att allt skit som sprids på nätet är äkta så varken du eller jag vet om den tyska pojen hade någon diagnos. Jag kommer att läsa din blogg i fortsättnignen och har gillat allt jag läst utom det här.
mikebike: Ja, det är samma Ulrika som skrev en kommentar till dig för flera dagar sedan, och jag står för varenda ord jag skrev. VAKNA, för helvete! Det du kör med är exakt samma nazisnack som kördes på 30-talet, "titta vad skrämmande de är, fram för att låsa in och lobotomi". Du kan försöka skaka av dig hur mycket du vill genom att skylla på humor, men det är fan inte kul!
Du drar till exempel en parallell mellan skolmord och barn med handikapp. Varför tror du sånt händer? Jo, för att barn med handikapp från dag ett mobbas och plågas för sitt handikapp. Och hur lär mobbarna sig att tänka att handikappade är konstiga/onormala/farliga? Jo, genom vuxna!
Var en förebild istället för att vara rolig på andras bekostnad!
Therese: jag tänker inte övertala dig att ta bort länken till mig. det är mindre viktigt. det var just att du gjorde kopplingen mellan mig och den rena ondskan som bobby utsattes för baserat på ett enda inlägg. du är välkommen att läsa mig hur mycket du vill och jag uppskattar dig som läsare eftersom du tillför något.
därför blev jag också extra ledsen över ditt inlägg men som jag sa. jag förstår. du är människa och jag med, vi reagerar. så länge det är i rimliga proportioner är det väl ok. jag blev glad att jag nådde fram till dig.
Ulrika: Om du står för det du skrev i kommentaren på min blogg. om du verkligen menar det. Då kanske du ska se om ditt eget hus innan du spöar upp mig. se över vad du har för värderingar själv.
jag trodde det var en reaktion från dig. det hade jag köpt utan att bitcha.
Gick det inte fram att det var handlingen jag syftade på då, att det inte är ok med skolmord, mord, våldtäkt etc. oavsett vad som ligger bakom.
hela jämförelsen är såklart haltande eftersom jag skrev om en killes raseriutbrott. men du verkar ju på allvar ta parti för vad som helst bara det finns en bakomliggande anledning.
Alltså jag är inte dummare än att jag förstår att när något händer, oavsett vad, så finns det alltid en anledning. Man kan inte försvara en skolmassaker genom att säga att det är mobbingen som drev fram det. att killen inte hade haft det lätt. tänk utanför boxen för fan, skulle du komma med en sådan förklaring till någon som fått sin dotters huvud avskjutet av en kille som flippat ur. det slutar väl inte där. Det är väl knappast försvarbart att mörda någon oavsett om man lider av en sjukdom eller har ett handikapp. Eller?
tänk om det skulle visa sig att bobbys styvpappa och mamma lider av en grav psykisk störning eller något annat handikapp. att de haft det väldigt tufft. skulle du då lika rakryggat försvara dem eller hade du r e a g e r a t.
det är inte människans eventuella handikapp som är problemet det är handlingen.
Mike- alltså du behöver inte övertala mig , jag tog bort länken när jag läste ditt svar. Jag ska ta bort kommentaren på din blogg också så inte folk surfar hit och tror att det handlar om dig.
MikeBike, jag blev faktiskt mest provocerad av titeln pâ ditt inlägg, där utgâr du ju frân (utan att veta) att killen har adhd och att det är sâ man kan bete sig om man har en sân störning.
Trist, det är säkert jobbigt nog för deras föräldrar ändâ, och vissa har raseriutbrott, vare sig omgivningen "accepterar" det eller inte.
Therese, jag mâr ocksâ fruktansvärt illa av att läsa om Bobbys öde.
Däremot tror jag inte att det har ett dugg att göra med hans diagnos - även om han hade varit ett vanligt barn hade han blivit lika misshandlad.
Det här monstret hade tidigare torterat en annan kvinna och bestraffat hennes fyraârige son, enda skillnaden var att hon hade tagit sig därifrân och anmält honom.
Anna jag håller med om att jag inte gillade titeln på inlägget och att vissa delar av det var väldigt plumpt uttryckt. Men jag valde att ta bort länken här för MikeBike skriver väldigt roligt annars och verkar vara en reko person , vilket inte minst den fina kommentaren ovan visar. Så att han ska figurera på samma ställe som Bobbys styvpappa känns inte rätt.
Anna - nej det har du nog helt rätt i. Den där styvpappan verkar vara en riktigt otäck person. Att utsätta ett barn för sån tortyr är naturligtvis hemskt oavsett diagnos men kanske känns det ännu värre för oss som läser om det här att Bobby var handikappad. Eftersom handikappade barn kan vara extra jobbiga och krävande kan det kanske ha triggat styvpappan mer men det är självklart inget annat än en spekulation
therese: du är snäll.
Anna: jag håller med. Titeln var väldigt plump. jag borde kallat den "rage deluxe". men som jag sa innan jag skrev inlägget direkt när jag hade sett videon och tänkte inte längre än att det här är väldigt osunt... jag reflekterade inte över handikappet adhd ens när jag skrev titlen vilekt kan verka efterblivet.. det tar jag absolut. det var en dum titel. den ångrar jag. men inte texten.
Skicka en kommentar
<< Home