varför inga svenskar
Jag är trist och fortsätter tjata på om samma saker i lite till. Anledningen till att jag inte umgås med svenskar eller skandinaver är inte något medvetet val. Jag känner helt enkelt inga och vet inte var jag ska träffa några. visst det ska finnas en skandinavisk klubb i Madrid men den har jag inte letat reda på. Jag har som sagt var bara bott här i 5 månader och har inte koll på allt i stan och vet var man hittar allt.
Jag har absolut inget emot svenskar utan tvärtom , jag brukar gilla svenskar jag träffar utomlands. Min ditter började efter jul på dagiset på Skandinaviska skolan i Madrid. Så vi var där på en svensk lucia och julfest när vi precis hade flyttat ner. Men skolan var så fruktansvärt dålig och dyr att vi inte ville att hon skulle fortsätta där. Det var väldigt dåligt med personal och många barn. Helt undermåligt jämfört med svenskt dagis i Sverige. Lokalerna var verkligen urusla och aukustiken hemsk så ljudnivån var inte kul. Personalen gjorde inget med barnen utan det var bara förvaring. Maten var dessutom dålig och mycket snålt ransonerad. För detta skulle vi betala 500 € i månaden ungefär lika med 4800 kronor.
Barnen lärde sig heller ingen spanska , dom hade någon lektion i veckan ungefär som att läsa det hemma i Sverige. Hemma och med kompisar pratade dom bara svenska. Jag kände att det skulle vara väldigt tråkigt om mina barn bor bor några år i Spanien utan att lära sig spanska. Jag kan inte se några nackdelar att dom redan som små lär sig ett eller flera språk. Dottern som är fyra år pratar nu ganska bra spanska och engelska samt svenska.
Jag mötte också många svenska familjer som bott här i över 10 år utan att kunna spanska. Dom flesta hade en jävligt negativ syn på Sverige och svenskar. Det var tjat om skattetrycket, bidragssverige , jante och annat. Nästan alla som hade barn på skandinaviska skolan bodde i samma område och umgicks med varandra. Man hade en svensk tandläkre man kunde gå till , svensk läkare o.s.v för spanska personer skulle man helst undvika. Många hade en ganska nedlåtande syn på Spanien och spanjorer. Okey jag vet att jag också gnäller på strul och mañana-mentalitet men jag gillar både Spanien och spanjorer.
Det är såna människor jag tänker på när jag hör ordet utlandssvensk. Det har en rätt dålig klang i mina öron. Att jag ändå har med det på min presentation är att jag inte hittat något bättre. Jag är faktiskt svensk och bor i utlandet. Jag har faktiskt träffat många utlandssvenskar som jag har kommit mycket bra överens med men dom har inte tillhört dom som isolerar sig i svenska grupper och pratar illa om Sverige och landet dom bor i.
Nu går dottern på dagiset på universitetets skola. En offentlig skola men för universitetsanställdas barn. Där går säkert 80-90 % spanska barn men även vissa utländska. Så dom pratar engelska dagligen , skolan har nåt mål att dom ska börja lära sig engelska redan från 3 år. Men mest pratar dom förstås spanska och i min 4 åriga dotters grupp är hon den enda utlänningen. Vi betalar ingen skolavgift utan endast för maten vilket alla som inte har väldigt låg inkomst gör. Tjänar man inget eller väldigt litet får man gratis skolmat men jag vet inte exakt vid vilket belopp gränsen går.
Min son går också på en annan spansk skola. Också en offentlig skola. Båda skolorna har mycket fler och varierande aktiviteter och fler peronal i förhållande till andelen barn jämfört med den Skandinaviska skolan. Så ett tips till alla föräldrar i utlandet är att kolla upp skolor ordentligt. Skandinaviska skolan här i Madrid är så dålig att jag inte skulle rekommendera någon att sätta sina barn där. Kolla internationella skolor, lokala skolor , privata och offentliga. Det är absolut inte säkert att privatskolor är bättre än offentliga. Många spanjorer har sagt till mig att privatskolor i många fall kan ha större barngrupper för man ska tjäna pengar och ta in så många barn som möjligt. Naturligtvis finns bra privatskolor också så jag vill inte generalisera åt något håll.
Min mans jobbarkompisar på universitetet är nästan alla spanjorer men vi umgås lite med några utlänningar också främst en grupp japaner , en grupp från Frankrike , några latinamerikaner (från olika länder) och ett polskt par. Där han jobbar finns inte en enda svensk eller skandinav, hade det funnits hade vi säkert kunnat umgås med dom också.
Vi har inte valt eller letat efter att lära känna vissa nationaliteter. Vi har bara bott här i 5 månader och flyttade hit för att han fick jobb så det blev naturligt att vi umgicks med hans kollegor och deras familjer.
Jag har jobbat lite extra som engelskalärare för vuxna spanjorer men inte umgåtts med mina elever. Sen har jag en 4 åring dotter och en 10 årig son. När dom inte är på skola och dagis och maken inte jobbar och jag inte skriver uppsats vill jag gärna hitta på saker med familjen. Därför har jag väl inte direkt letat svenskar och svenska kompisar.
Imorgon ska vi förresten äntligen ha våran uppskjutna inflyttningsfest. Inga skandinaver kommer. Jag kan säkert säga att det blir flera olika nationaliteter och att spanjorer är i majoritet men ganska många fransmän/fransyskor och japaner och ett polskt par lär också komma. Hade jag känt några svenskar eller skandinaver hade jag naturligtvis bjudit dom också. Så jag håller mig inte medvetet undan från svenskar.
Jag har absolut inget emot svenskar utan tvärtom , jag brukar gilla svenskar jag träffar utomlands. Min ditter började efter jul på dagiset på Skandinaviska skolan i Madrid. Så vi var där på en svensk lucia och julfest när vi precis hade flyttat ner. Men skolan var så fruktansvärt dålig och dyr att vi inte ville att hon skulle fortsätta där. Det var väldigt dåligt med personal och många barn. Helt undermåligt jämfört med svenskt dagis i Sverige. Lokalerna var verkligen urusla och aukustiken hemsk så ljudnivån var inte kul. Personalen gjorde inget med barnen utan det var bara förvaring. Maten var dessutom dålig och mycket snålt ransonerad. För detta skulle vi betala 500 € i månaden ungefär lika med 4800 kronor.
Barnen lärde sig heller ingen spanska , dom hade någon lektion i veckan ungefär som att läsa det hemma i Sverige. Hemma och med kompisar pratade dom bara svenska. Jag kände att det skulle vara väldigt tråkigt om mina barn bor bor några år i Spanien utan att lära sig spanska. Jag kan inte se några nackdelar att dom redan som små lär sig ett eller flera språk. Dottern som är fyra år pratar nu ganska bra spanska och engelska samt svenska.
Jag mötte också många svenska familjer som bott här i över 10 år utan att kunna spanska. Dom flesta hade en jävligt negativ syn på Sverige och svenskar. Det var tjat om skattetrycket, bidragssverige , jante och annat. Nästan alla som hade barn på skandinaviska skolan bodde i samma område och umgicks med varandra. Man hade en svensk tandläkre man kunde gå till , svensk läkare o.s.v för spanska personer skulle man helst undvika. Många hade en ganska nedlåtande syn på Spanien och spanjorer. Okey jag vet att jag också gnäller på strul och mañana-mentalitet men jag gillar både Spanien och spanjorer.
Det är såna människor jag tänker på när jag hör ordet utlandssvensk. Det har en rätt dålig klang i mina öron. Att jag ändå har med det på min presentation är att jag inte hittat något bättre. Jag är faktiskt svensk och bor i utlandet. Jag har faktiskt träffat många utlandssvenskar som jag har kommit mycket bra överens med men dom har inte tillhört dom som isolerar sig i svenska grupper och pratar illa om Sverige och landet dom bor i.
Nu går dottern på dagiset på universitetets skola. En offentlig skola men för universitetsanställdas barn. Där går säkert 80-90 % spanska barn men även vissa utländska. Så dom pratar engelska dagligen , skolan har nåt mål att dom ska börja lära sig engelska redan från 3 år. Men mest pratar dom förstås spanska och i min 4 åriga dotters grupp är hon den enda utlänningen. Vi betalar ingen skolavgift utan endast för maten vilket alla som inte har väldigt låg inkomst gör. Tjänar man inget eller väldigt litet får man gratis skolmat men jag vet inte exakt vid vilket belopp gränsen går.
Min son går också på en annan spansk skola. Också en offentlig skola. Båda skolorna har mycket fler och varierande aktiviteter och fler peronal i förhållande till andelen barn jämfört med den Skandinaviska skolan. Så ett tips till alla föräldrar i utlandet är att kolla upp skolor ordentligt. Skandinaviska skolan här i Madrid är så dålig att jag inte skulle rekommendera någon att sätta sina barn där. Kolla internationella skolor, lokala skolor , privata och offentliga. Det är absolut inte säkert att privatskolor är bättre än offentliga. Många spanjorer har sagt till mig att privatskolor i många fall kan ha större barngrupper för man ska tjäna pengar och ta in så många barn som möjligt. Naturligtvis finns bra privatskolor också så jag vill inte generalisera åt något håll.
Min mans jobbarkompisar på universitetet är nästan alla spanjorer men vi umgås lite med några utlänningar också främst en grupp japaner , en grupp från Frankrike , några latinamerikaner (från olika länder) och ett polskt par. Där han jobbar finns inte en enda svensk eller skandinav, hade det funnits hade vi säkert kunnat umgås med dom också.
Vi har inte valt eller letat efter att lära känna vissa nationaliteter. Vi har bara bott här i 5 månader och flyttade hit för att han fick jobb så det blev naturligt att vi umgicks med hans kollegor och deras familjer.
Jag har jobbat lite extra som engelskalärare för vuxna spanjorer men inte umgåtts med mina elever. Sen har jag en 4 åring dotter och en 10 årig son. När dom inte är på skola och dagis och maken inte jobbar och jag inte skriver uppsats vill jag gärna hitta på saker med familjen. Därför har jag väl inte direkt letat svenskar och svenska kompisar.
Imorgon ska vi förresten äntligen ha våran uppskjutna inflyttningsfest. Inga skandinaver kommer. Jag kan säkert säga att det blir flera olika nationaliteter och att spanjorer är i majoritet men ganska många fransmän/fransyskor och japaner och ett polskt par lär också komma. Hade jag känt några svenskar eller skandinaver hade jag naturligtvis bjudit dom också. Så jag håller mig inte medvetet undan från svenskar.
posted by Thérèse at 6:20 em
5 Comments:
Det måste vara häftigt att märka att ens barn börjar prata andra språk än svenska så tidigt. Se till att underhålla deras spanska om ni flyttar tillbaka till Sverige. Jag lovar att när dina barn blir äldre kommer de verkligen uppskatta otroligt mycket att ni bott utomlands. Det önskar jag att jag gjort när jag var yngre! Man får så mycket gratis med det.
barajagjohanna - ja jag hade ckså vilja bo utomlands när jag var liten och få språk gratis. Mycket roligare att lära sig språk när man leker med andra barn än att sitta och traggla grammatik och försöka få fason på uttal som vuxen. Jo jag ska se till att underhålla deras språk. Jag tror det dröjer innan vi flyttat tillbaka till Svergie
Jo jag hoppas det. Jag har kompisar i din situation som ångrar att dom inte la ner mer tid på hemspråksundervisning. En kompis har en pappa från Portugal som aldrig har talat portugisiska med henne eller hennes syskon och hon har aldrig haft hemspråk. Hon kan knappt någon portugisiska alls och är rätt missnöjd på sina föräldrar för det här.
När mina föräldrar kom till Sverige på 60-talet blev dom i princip "förbjudna" att tala sina språk med mej. Jag tror att mina föräldrar ångrar sej nu och jag är jätteledsen över att inte ha fått lära mej 2 språk till. Språk är en tillgång, alla språk. Det finns inte "bättre" och "sämre" språk som vissa påstår.
Mina barn växlar mellan 4 språk just nu. Nästa år börjar äldste sonen med ett främmande språk i skolan, han ska välja franska. Tyvärr är det ingen här som pratar svenska med dom, så det är ett litet problem jag har. Hur får jag dom att behålla svenskan? I Sverige var det ju jag som lärde dom spanska och här behöver dom höra spanska dagligen och få läxhjälp för att klara av deras mycket tuffa skola. Så jag kan inte gå över till att prata svenska med dom heller. Och någon svenskundervisning lär det inte gå att fixa här heller, tror att vi är dom enda från Sverige i den här delen av Marocko... :-( Någon som vet ifall det finns någon distansundervisning i svenska för barn?
/Nejma
Nejma - kolla in bloggen Med barnen i Paris som jag har länkat. En svenska som är tolk och bor i Paris med franskspråkiga barn och make. Barnen går på fransk skola och talar franska hemma. Hon har inte skrivit på et tag nu men läs gamla inlägg. Hon skriver mycket om tvåspråkighet och hur man ska få barnen att behålla svenskan.
Ett tips kan vara att skaffa lite filmer och böcker som dom kan se på svenska. Då blir svenskan rolig också. Eller ha en "svenskdag".
Själv har jag inga såna problem nu iallfall. Mina barn pratar engelska och nu ganska bra spanska , den blir bättre och bättre för varje vecka. Men när vi är själva hemma pratar vi alltid bara svenska eftersom både jag och maken är svenskar
Skicka en kommentar
<< Home