torsdag, september 28, 2006

partiledare

Det blev inte så lång bloggpaus. Jag kan inte riktigt släppa det här med valet än. Det känns som om man i det här valet har fokuserat ovanligt mycket på partiledarna och deras personlighet.
Deras kläder har diskuterats och i en kvällstidning stylade Veckorevyns Ebba von Sydow alla partiledarna. Deras hobbies , vanor , favoriträtter och annat har ältats i kvällstidningarna.
Andra personer än partiledarna har i princip varit osynliga i det jag har sett av debatter inför valet.

Göran Persson har ofta framställts som en dryg buffel.
Fredrik Reinfeldt ser ut som Alfons Åberg med rådjursögon som en läsare skrev i en kommentar.
Maud är så käck och trevlig att man blir trött. Hon bakar och lagar husmanskost och har en badtunna på gården uppe i Norrland.
Göran Hägglund är så korrekt , trevlig , lågmäld och klär sig snyggt trots att han är en ganska blek figur.
Lars Leijonborg låter och ser ut som han ständigt vore smått drogad.
Peter Eriksson framställs som en lite kufisk person i skägg och kofta.
Maria Wetterstrand är så jäkla käck och duktig att man inte riktigt orkar. Hon visar upp sig med sin son på armen i tidningarna så vi kan se vilken mysig mamma hon är.
Lars Ohly får ständigt frågan om han är kommunist fast vi alla vet att han svara nej. Han gör obscena gester i TV och klär sig i jeansjacka när alla andra kommer i kavaj och slips.

I tidningarna kan vi läsa att en förklaring till att vi fick en borgelig regering är att folk är trötta på Göran Persson. Han är ju faktiskt bara en person i det socialdemokratiska partiet.

Vi röstar väl ändå inte på det parti som har den snyggaste eller mest sympatiska partiledaren? Ett parti består ju av en massa medlemar och inte bara partiledaren och man har ett partiprogram baserat på en viss ideologi. Det viktiga är ju faktiskt vad partiledarna säger och vad som står i partiprogram och inte hur charmiga och sympatiska dom verkar. Jag har tyvärr en känsla av att många människor har lagt större vikt vid partiledarens personlighet än vid politikens innehåll men jag hoppas jag har fel.

Cliff hanger skrev en bra kommentar här på bloggen som jag inte kan annat än instämma i "Vänsterpolitik är mer än personen Persson. Försök att se ett större perspektiv! Tyvärr fäster folk alldeles för stor vikt vid partiordförandens personlighet. Att rösta borgerligt för att man tycker att Göran Persson är bufflig är som att bomba sönder en hel världsdel för att man tycker illa om en person i ett av länderna i den världsdelen. Eller som att hugga ner en hel skog för att man fick en sticka i fingret av en kvist på ett träd i skogen. Eller som att hata alla invandrare för att man råkat ut för en dum invandrarkille."

9 Comments:

Anonymous Anonym said...

Jag tror att många röstar något efter partiledaren. Han eller hon blir ju lite som en "symbol" för partiet. Är det en trist partiledare blir nästan hela partiet så. Jag tror att många var trötta på Göran Persson och tyckte att vi behövde en förändring. Även jag tycker så. Därmed inte sagt att vi måste byta regering... men Göran persson borde blivit utbytt för ett tag sedan... Och jag tror nästan det är lite avgörande till nästa val, vem som blir partiledare för S.

8:45 fm  
Blogger Anna Malaga said...

Njae...med min kommentar menade jag inte Perssons slipsar eller hans husbygge, utan mer att hans idéer verkar genomsyra partiet och att han (som sâ mânga andra som har suttit för länge) ser till att omge sig med likasinnade och trycka ner allt motstând. Som annat exempel kan man ju ta Aznar - det var inte hans mustasch jag retade mig pâ, utan att han kastade lasso med Bush i Texas och stödde Irak-kriget, tvärt emot vad de flesta av hans partimedlemmar ville.
Vilka ideal man än har, tycker jag att det är lite trist att vara socialist eller moderat "frân vaggan till graven" och försvara dem i vâtt och torrt, vad de än gör. Hade inte folk blivit arga eller trötta pâ sina representanter hade ju valresultaten nästan alltid sett likadana ut.
Fast jag hâller med Cliffhanger i hans kommentar och hoppas att folk ser längre än en till trevlig fasad och en skicklig PR-avdelning.

10:38 fm  
Blogger Thérèse said...

Johanna - eller så kanske det inte är så avgörande ... alla kanske är så less på Alliansen då att man röstar rött oavsett partiledare. Jag tycker det vore trevligt med en kvinna som tog över efter Persson , då får vi troligen en kvinnlig statsminister 2010

Anna - Jo visst har politiker en förmåga att hålla sig kvar på sina poster för länge. Det behövs lite variation och nya idéer , det amerikanska systemet där en president bara kan omväljas en gång är inte helt fel egentligen.

11:18 fm  
Anonymous Anonym said...

En kvinna SKA det bli. Det tycker jag är en självklarhet och det har även Göran Persson och många andra sossar sagt, att det bör bli en kvinna. Carin Jämtin, biståndsministern, är himla bra, jag hoppas på henne men tror inte det blir hon...

12:49 em  
Blogger Cliff Hanger said...

Med lite distans till det jag skrev måste jag erkänna att jag överdrev en aning i min kommentar. Som Anna Malaga skriver kan en partiledare påverka partiet mycket. Men jag tror ändå att det är många som ytligt valt bort sossarna p.g.a. Perssons personlighet i stället för hans och partiets politik.

Jag står inte bakom något parti från vaggan till graven, men jag tror att jag kommer att rösta på något vänsterblocks-parti från vaggan till graven (i år blev det Miljöpartiet). För jag är vänster rent ideologiskt och jag har svårt att se att jag skulle stå bakom en höger-ideologi.

Hur som helst är det bra för partiet att Göran nu lämnar plats för någon annan.

2:15 em  
Blogger Thérèse said...

Johanna - jag gillar också Carin Jämtin men jag tror inte att det blir hon. Vet inte vem jag tror Magot kanske eller ta hem Margareta Winberg från Brasilien eller kanske Marita Ulvskog eller Ulrika Messing eller Mona Sahlin eller Wanja Lundby-Wedin eller...

Cliff hanger - Man måste överdriva ibland , jag gillade det du skrev så mycket att jag tog med det i inlägg. Det är ändå lite tråkigt att en partiledares personlighet kan påverka människors val när dom ska rösta. Som sagt det är ju partiets politik och inte galjonsfigur som är det viktigaste

Jag har röstat på olika parier i olika val och tror inte jag kommer att vara ett parti troget från vaggan till graven. Men precis som du har jag svårt att tänka mig att jag skulle ställa mig bakom en högerideologi. Mitt blod är rött och mitt hjärta är till vänster...

4:28 em  
Blogger becka said...

En annan intressant grej är att "uppstickarpartier" som Junilistan och FI fystes ut på det sättet att de varken nämdes i valöversikter, partidebatter eller "Såhär är partiledaren"-artiklar. Man vägrade också konsekvent att ta upp deras hjärtefrågor (feminism för FI och EU för Junilistan) för att de inte skulle få något mediautrymme.

11:16 em  
Blogger Thérèse said...

Becka - absolut men trots det fick ju partierna utanför riksdagen tydligen rekordmånga röster. Bäst gick det tyvärr för Sverigedemokraterna... Även rekordmånga lokala partier ska ha valts in i olika kommunfullmäktige. I min blivande hemkommun Ekerö fick inte sd något mandat men väl det lokala ö-partiet som jag inte har en aning om vad dom står för.

11:39 em  
Anonymous Anonym said...

Här finns Ö-partiets program:
http://www.o-partiet.se/o/partiprogram/index.html

Partiets huvudpunkt är att värna demokratin och öka människornas inflytande på de kommunala besluten.

På www.ekerobloggen.se står det mycket om vad som händer i Ekeröpolitiken.

Hoppas du kommer att trivas i Ekerö!

12:09 em  

Skicka en kommentar

<< Home