aldrig så ensam

Jag har lyssnat på Ulf Lundell i bilen. Osunt mycket Ulf Lundell och nästan bara skivan Den vassa eggen. En av dom bästa skivorna Ulf Lundell har gjort. Dom flesta låtarna skrev han efter sin skilsmässa i mitten på 80-talet så den brukar kallas Lundells skilsmässoskiva.

En låt heter Aldrig så ensam och handlar om att man aldrig är så ensam som man tror. Det är verkligen något jag har upplevt nu. När jag satt nere i Madrid och injte visste vad jag ville göra eller bo och grubblande fram och tillbaka så kände jag mig periodvis oerhört nere och ensam.
Här hemma i Sverige har jag upptäckt att jag verkligen inte är ensam utan tvärtom jag har många fler att prata med än jag trodde. Jag har många som står ut med mig fast jag kan vara jobbig och gnällig ibland. Visst ingen annan kan fatta mina beslut men jag har många som iallfall orkar lyssna. Jag är så otroligt glad , lycklig och tacksam att just jag har så fina vänner med sånt oändligt tålamod. Är även otroligt glad åt alla fina och gulliga bloggkompisar som jag fått via bloggen som skriver så fina kommentarer och mail.

Jag kommer att svära över kylan hela vintern men jag vet att jag gör rätt som flyttar till Stockholm. Jag följer absolut mitt hjärta. Ibland har jag haft svårt att lyssna och höra vad mitt hjärta säger men nu hör jag det tydligare än någonsin.

Trots att jag har varit hemma i fosterlandet i fyra veckor nu känner jag mig fortfarande euforisk att gå omkring här. Jag älskar verkligen allt , allt , allt , städer , natur och människor är helt underbara. Känner mig nästan osunt nationalistisk. Fast det går säkert över och jag börjar gnälla som alla andra.

Nästa vecka åker jag tillbaka till Madrid och tar adjö av en av mina favoritstäder under cirka en månad innan jag och barnen flyttar tillbaka till Sverige permanent.