torsdag, augusti 17, 2006

resa till fosterlandet

Idag öser regnet ner över Madrid det är 22 grader och jag fryser ordentligt. Ikväll ska jag resa till fosterlandet och frysa ännu mer. Jag flyttar dock inte förrän i november så även om jag har en enkelbiljett nu så kommer jag tillbaka till Madrid om jag inte hittar drömjobbet. Jag kan inte vara utan mina barn i 2.5 månad.

Nu när jag ska resa börjar jag nästan ångra mig. Hur ska jag kunna lämna den här stan som jag älskar så mycket? Fast jag vet att jag gör rätt. Visst kommer det att bli jobbigt att vara ensam och bli självständig men det är ju vad jag vill så jag ska inte gnälla. dessutom är inte självständig samma sak som ensam. Jag har gott om vänner i Sverige som kan ge mig en kram eller annan uppmuntran när eller om det känns jobbigt.

Nu när jag ska resa vill jag skriva om min kärlek till Madrid. Jag hörde Ulf Lundell sjunga "Min älskling är så sällsamt vacker som om hon skapats av en lycklig gud" och min första tanke var inte en person utan staden Madrid. Jag fick i en kommentar en fin sångtext av Joaquin Sabina som verkligen beskriver Madrid. Jag är så dålig på att översätta och förstör bara det jag översätter så ni som inte kan spanska får helt enkelt hoppa över
Pongamos que hablo de Madrid


Allá donde se cruzan los caminos,
donde el mar no se puede concebir,
donde regresa siempre el fugitivo,
pongamos que hablo de Madrid.
Donde el deseo viaja en ascensores,
un agujero queda para mí,
que me dejo la vida en sus rincones,
pongamos que hablo de Madrid.
Las niñas ya no quieren ser princesas,
y a los niños les da por perseguir
el mar dentro de un vaso de ginebra,
pongamos que hablo de Madrid.
Los pájaros visitan al psiquiatra,
las estrellas se olvidan de salir,
la muerte viaja en ambulancias blancas,
pongamos que hablo de Madrid.
El sol es una estufa de butano,
la vida un metro a punto de partir,
hay una jeringuilla en el lavabo,
pongamos que hablo de Madrid.
Cuando la muerte venga a visitarme,
que me lleven al sur donde nací,
aquí no queda sitio para nadie,
pongamos que hablo de Madrid

Så när jag sitter på planet ikväll ska jag tänka Volveré , jag kommer tillbaka.
Madrid kan säkert upplevas på många bättre sätt än vad jag har gjort dom senaste nio månaderna och när jag kommer tillbaka ska jag verkligen pka runt och turista och se allt det där jag har velat men inte hunnit.

I Sverige ska jag inte bara göra vuxna saker som att söka jobb , fixa dagis och skolor och prata med föräldrar (för många är det kul för mig är det jobbigt). Jag ska även fortsätta blogga ,äta saltlakrits och knäckebröd, gå en höstpromenad i parken bland prasslande löv , andas en luft fri från smog, fika , dricka rödvin och naturligtvis rom , träffa vänner jag har saknat , vara barnfri (läs sakna mina barn sjukt mycket), kanske fika med några bloggkompisar ,kanske hångla mot bardiskar och mycket annat kul.

7 Comments:

Anonymous Anonym said...

Den där låttexten är säkert fin... Själv förstod jag inte ett ord. Haha. Eller jo, jag uppfattade "Madrid". ;)

Ojojoj, tänk att du åker till Sverige imorgon...
Och tänk att det är så kallt i Madrid.
(Och tänk att jag åker till Grekland imorgon! Det har jag inte riktigt förstått.)
Det blir nog lite kul att återse Sverige, tror jag, även om det såklart kommer kännas lite konstigt.

1:22 em  
Blogger Thérèse said...

Johanna - jag åker till Sverige ikväll fast planet landar först efter midnatt.

1:34 em  
Blogger Anna Malaga said...

Trevlig resa Therese!! Här är det 26º och regn och jag tycker att det är härligt!!

Jag tycker om att göra precis som jag vill och känner för. Om du känner för att ângra dig och gnälla, tycker jag att du kan göra det ocksâ!

Höstpromenad bland prasslande löv lâter underbart, träffa vänner ocksâ.

2:59 em  
Blogger Thérèse said...

Anna - jag vet jag ska slå min bloggkompis Cindy aka Epicenter när det gäller gnäll;) Hon påstår ju att hon är gnällkvinnan nummer ett men jag ska visa att jag är f-n så mycket värre haha

3:11 em  
Blogger Blancaflor said...

Lycka till, Therese! Allt blir bra om man ger det tid!

6:37 em  
Blogger Pumita said...

Det var en fin text, Therese.
¡Buen viaje!

11:45 em  
Blogger Thérèse said...

Blancaflor & Pumans dotter - Tack

9:28 em  

Skicka en kommentar

<< Home