samtal

Läste i Gillis Herlitz bok Svenskar hur vi är och varför idag. En bok jag verkligen kan rekommendera. Rolig och igenkännade.

I kapitelt Språk och Samtal skriver han om hur svenskar svarar på frågor och förväntar sig att få frågor besvarade. Ett exempel som jag verkligen känner igen var det här.

Svensken väljer också ett särskilt sätt att svara på frågor. En fråga ska helst besvaras redan i de första orden i svaret. Om en svensk exempelvis frågar en person varför han eller hon har ont i sitt knä förväntas svaret vara "Jag ramalade i källartrappan"
Med måttligt stöd från den som frågar kommer dock svensken att breda ut sig efter detta inledande svar. "Ja , du vet vi har lingonsylt i källaren och så har jag så dåliga skor så jag halkade. Jodå , vi har mycket lingon vet du. Vi har ett sommarställe i Småland där det växer så förskräckligt med lingon. Vi fick överta det av mina svärföräldrar när dom inte orkade med det längre"

Lite längre ner på sidan berättas hur många människor från andra delar av världen skulle ha svarat på samma fråga. det gäller verkligen spanjorer och latinamerikaner och ibland blir jag helt vansinnig av att dom inte kommer till saken.
"Ja mina svärföräldrar hade ett sommarställe i Småland och det fick vi överta när dom inte orkade med det längre. Där växer så oerhört med lingon så dåliga skor så jag halkade i källartrappan när jag skulle ner och hämta en burk sylt."

Alltså man börjar i perferin och drar en lång bakgrund för att till slut komma till svaret. Dom flesta svenskar som förväntar sig ett svar i första meningen kommer att ha somnat efter en halv mening eller bli irriterade och säga eller tänka "Ja men kom till saken då! Svara på frågan! Stå inte här och surra hela tiden"

Alla spanjorer älskar att prata och knappt någon kan svara kortfattat på en fråga. Alla pratar hela tiden och avbryter varandra och ingen ser något som helst fel i att avbryta eller bli avbryten. Ibland får jag en känsla av att folk säger emot mer för att det ska bli diskussion än att dom verkligen har en annan åsikt.
Som svensk sitter det i ryggmärgen att det är fult att avbryta så det är verkligen inte alltid lätt att få så mycket sagt i en grupp med spanjorer även om man behärskar språket utmärkt.