personligt och på dåligt humör
Jag är verkligen överväldigad av all omtanke och alla fina kommentarer på det här inlägget. Tusen tack! Stor kram till er alla.
Jag bestämde mig ändå för att radera inlägget. Även om mina föräldrar inte ofta läser bloggen blir inte vår ganska ansträngda relation bättre av att jag skriver om den. Även min man är usel på att läsa min blogg förresten men jag tror inte att han är så förtjust i den. I den bästa av världar ska föräldrar alltid stötta sina barn när dom har det svårt. Tyvärr lever vi inte i den bästa av världar och föräldrar har ingen skyldighet att låta vuxna barn bo hos dom ens temporärt. Mina föräldrar har gjort mig besviken oräkneliga gånger och kommer säkert att göra mig besviken igen. Relationer mellan människor är tyvärr inte alltid lätt och man kan ju inte KRÄVA villkorslös kärlek och stöd av någon , inte ens om dom är ens föräldrar.
Jag letar bostad på nätet dagligen och hoppas det ska lösa sig. I augusti och september kan jag säkert flytta runt hos kompisar men det finns väl antagligen en gräns för deras gästfrihet också. Jag får väl testa.
Visst är det jobbigt att flytta från någon jag har bott med i många år men just nu faktiskt mest skönt. Jag vet att jag gör rätt och att det här är vad jag vill oavsett omgivningens stöd eller inte.
Jag bestämde mig ändå för att radera inlägget. Även om mina föräldrar inte ofta läser bloggen blir inte vår ganska ansträngda relation bättre av att jag skriver om den. Även min man är usel på att läsa min blogg förresten men jag tror inte att han är så förtjust i den. I den bästa av världar ska föräldrar alltid stötta sina barn när dom har det svårt. Tyvärr lever vi inte i den bästa av världar och föräldrar har ingen skyldighet att låta vuxna barn bo hos dom ens temporärt. Mina föräldrar har gjort mig besviken oräkneliga gånger och kommer säkert att göra mig besviken igen. Relationer mellan människor är tyvärr inte alltid lätt och man kan ju inte KRÄVA villkorslös kärlek och stöd av någon , inte ens om dom är ens föräldrar.
Jag letar bostad på nätet dagligen och hoppas det ska lösa sig. I augusti och september kan jag säkert flytta runt hos kompisar men det finns väl antagligen en gräns för deras gästfrihet också. Jag får väl testa.
Visst är det jobbigt att flytta från någon jag har bott med i många år men just nu faktiskt mest skönt. Jag vet att jag gör rätt och att det här är vad jag vill oavsett omgivningens stöd eller inte.
posted by Thérèse at 11:02 fm
39 Comments:
Jag har lärt mig att man måste rädda sig själv innan man kan hjälpa andra. Tänk på vad flygvärdinnorna säger under säkerhetsgenomgången.. Att man skall sätta på syrgasmasken själv innan man hjälper sitt barn. Om du tuppar av vem kan du hjälpa då? Du måste tänka på dig själv i första hand...barnen mår bättre om mamman mår bra. Mår du bättre av att bryta upp allt och lämna madrid o komma hem till Sverige...skall du definitivt göra det. Även om dina päron inte kan hjälpa till kan säkert dina vänner.
Resten brukar lösa sig...jag vet att saker kan kännas omöjligt och hopplöst. Men det mesta ger sig förr eller senare.
Jag önskar dig all lycka!
Jubbe - tack så mycket , gulligt skrivet. jag vet att jag inte ska räkna med föräldrarna men , jag kanske hade trott något... vet inte. Det här är skrivet i stor besvikelse efter deras mail och borde kanske egentligen inte publiceras...
Men jag känner att jag behöver lite sympati idag för jag är verkligen , verkligen nere
Åh, vilken jobbig situation. Jag lider verkigen med dig och förstår att du känner dig både uppgiven och bitter.
Men ge INTE upp! Stanna INTE i Madrid bara för att det är den enklaste lösningen. Det blir såklart jättejobbigt att komma till Sverige utan jobb och boende men när allt väl har löst sig (för det kommer det att göra), kommer det att bli jättebra och du kommer att stärkas av det.
Och säg inte att du får skylla dig själv, för allt kan verka bra i början... Se det inte som ett misslyckande, utan som en erfarenhet.
Hade jag kvar min lägenhet i Uppsala hade jag inte tvekat på att fort överlämna den till dig... Du kan få låna min i Falun också, men hit vill du inte flytta va? ;)
Jag hoppas att allt löser sig. Och har du inte lagt in annons på Blocket än, så gör det!!
Och förresten... hade jag bott i Uppsala haed jag inte tvekat på att vara barnvakt. :) "Tyvärr" är det ju Falun och Angers som gäller just nu.
Nej men herregud inte ska du stanna i Madrid, varken du eller barnen mår bra av det.
Att din man har sagt något sådant (att barnen får bo på fosterhem om du dör) är bara fruktansvärt tycker jag. Även om ni inte älskar varandra så borde väl båda ändå älska barnen?
Ja, fast min mamma har varit här i några dagar nu och att älska sina föräldrar/barn förutsättninglöst är då verkligen svårt det måste jag säga. Jag tänkte inte blogga om det men kanske gör jag det ändå för det har varit ganska svåra dagar.
Du kan givetvis bo hos mig ett tag, dock inte barnen, jag har trots allt bara 39kvm. Jag har heller inget tips om boende just nu men testa www.bostaddirekt.com eller .se eller om det är .nu där har flera av mina vänner hittat bostad! Man lägger ut en profil av sig själv så många vädrdar kontaktar en direkt utan att det ligger någon annons ute på just den lägenheten.
Jag håller med Johanna, du ska verkligen inte säga att du ska skylla dig själv! Ibland går livet inte som man hade tänkt sig och bara för att du vet resultatet det inte vara så att valet du gjorde tidigare var fel just då.
Virvelkramar!!
(jag tänker heller inte erbjuda mig att vara barnvakt, jag är inte särskilt barnkär)
"ommer det att bli jättebra och du kommer att stärkas av det", håller helt klart med Johanna där. Du verkar dessutom vara en survivor, många människor drar sig för att ens våga ta klivet ut och resa så mkt som du har gjort, upptäcka ställen där ens "sociala säkerhet" (VISA-kort eller vad det nu är) inte kan rädda en för fem öre. På något sätt tar du inte saker som det kommer utan oroar dig och det gör väl att du är väl förberedd i alla fall?
Hittade lite Sthlm-bostadslänkar på ett forum jag hänger på;
"för er som söker i sthlm. ni kanske redan har testat de här.. men här är i alla fall några sajter ni kan gå in på
http://www.bostad-stockholm.com/
http://www.bostaddirekt.com
http://www.andrahand.nu/
http://www.wallenstam.se/?id=691
om ni är villiga att stå i kö i hundra år innan ni får nåt kan ni ju alltid anmäla er på
http://www.bostad.stockholm.se/
"
Du har säkert redan testat de där men ja. Alternativet är ju kanske att bo i Sthlm men egentligen bo i ex. Södertälje under tiden? Där finns det väl lägenheter över?
testa http://www.sigtunahem.se/omraden/marsta.asp
om du vill bo i sthlm men nära uppsala vore väl märsta bra?!
Ojojoj, hoppas verkligen du kommer iväg till Sverige även om det ser mörkt ut med bostad för tillfället. Men på något sätt löser det sig säkert - det brukar göra det om man bara envisas lite och inte drar sig för att fråga om hjälp.
Själv hade jag lyckligtvis en mamma (och har fortfarande) som verkligen ställde upp för mig när jag återvände till Sverige. Hon hittade lägenhet, skrev kontrakt, gick i borgen för mig osv. Jobb fixade sig till slut också även om det var strul in i det sista.
Det viktigaste är ändå att inte ge upp! Jag håller tummarna.
Förresten antar jag att du inte vill till Skåne, så jag erbjuder ingen hjälp. :-)
Det tar inte längre hundra år att få bostad i Sthlm. Det som tar hundra år är att hitta en billig bostad centralt. Hammarby Sjöstad är inte centralt i denna bemärkelse! Kolla på det fransk-svenska forumet och lägg in en annons där... typ "suédoise francofile adorant Amélie Poulain souhaite trouver logement pour elle et ses enfants à Stockholm ou Uppsala à partir du XX aout." Bonne chance!
Ojoj tack för alla tips och all omtanke. Jag blir så glad för idag har jag varit riktigt nere.
Johanna - hellre Falun än Madrid just nu iallfall... fast jag ska försöka med Uppsala först.
Virvla - vad gulligt av dig att erbjuda dig att bo hos dig. Kramar på dig. Du behöver inte vara barnvakt. Kan jag fixa någonstans att bo till oktober så kan barnen vara i Madrid fram tills dess.
Magnus - Tack , jag ska verkligen kolla dina länkar. Survivor vet jag inte , just nu känner jag mig ganska ynklig. Men jag vet att det blir bättre när jag har flyttat härifrån. Säkert är jag lycklig och glad till jul iallfall...
Virvla- ska kolla det också. Satsar i första hand på Uppsala.
Susanne - när det gäller barnvakt har jag dragit en nitlott med både föräldrar och svärföräldrar. Gå i borgen kan dom nog göra men leta lägenhet och vara barnvakt blir nog värre.Naturligtvis hoppas jag att dom kanske an vara barnvakt en helg i månaden eller nåt så jag kan dansa disco , dricka rödvin och hångla mot bardiskar eller bara få en sovmorgon. Så kommer ju min man och är med barnen kanske en vecka varannan månad. Jag gillar Skåne och har kompisar där men flytta dit tror jag inte att jag gör , iallafall inte just nu
Fred- hihi , kul annons , får lägga ut den. jag tänkte försöka med Uppsala först för jag tror det är lättare att hitta bostad där än i Stockholm.
Freds annons var ju klockren!
Jag har också en pissdag. Tycker synd om mig själv och känner mig, som ofta, ensam. Blä!
Johanna - du kanske också skulle hyra "Falling Down" då? Tyvärr har mina pissdagar varit lite väl många på sista tiden... Hoppas att du har haft färre.
Håller med att annonsen var klockren.
Älskling! Det här är absolut inte okej! Och jag om någon vet ju attt du verkligen har anledning att skiljas, dessutom har jag ju gått igenom det själv. Och du ÄR en överlevare! Förstår verkligen att du mår skit...Och jag blir jättebesviken på dina föräldrar, som du vet har jag ju gått igenom en hel del med mina med, och mognad kommer uppenbarligen inte med ålder, det är ju våra föräldrar ett utmärkt exempel på. Tycker du borde kolla runt i Göteborg med, du har ju bott här i tio år och har vänner (mig och flera andra) här. Tänker på dig, hör av dig när som helst.
Becka - jo jag vet , Göteborg låter ju lite lockande när mina föräldrar är som dom är. Men jag ger nog Uppsala en chans först. Som sagt , en helg i månaden eller något kanske dom kan vara barnvakt. Så kommer ju maken minst varann månad så då kan jag ju hitta på andra saker.
Just idag känner jag mig verkligen nere , mina föräldrars mail kändes inte kul , det är jobbigt nog som det är.
Nej, jag har haft så många pissdagar att jag inte kan räkna dem, sedan i... mars ungefär. Man överlever väl, men jag börjar bli rejält trött på dem!
Förstår att du också är det... men jag är övertygad om att allt kommer att ordna sig så småningom när du fått någonstans att bo för det första.
En rejäl känga till din make och dina föräldrar som är såna knölar! Jag håller med allt som redan sagts här ovan, och önskar verkligen att jag hade en lösning åt dig. Ska hålla ögonen öppna efter nånstans att bo för dig!
Du har all rätt i världen att vara arg och ledsen och skriva vad fasen du vill på din blogg. Man kan ju bara hoppas att knölarna kollar in här så de ser hur illa de beter sig!
Massor av kramar!
Cindy - tack för uppmuntran , min maken är ändå ganska bra , fast bäst som min ex-make. Att mina föräldrar gång på gång avfärdar sina barnbarn för att dom vill glo på TV eller göra nåt annat viktigt gör mig alltid lika ledsen. Tyvärr har mina barn dragit en nitlott när det gäller mor och far föräldrar. massor av kramr tillbaka
Jag haller med Becka, det har ar inte ok alls... Jag forstar inte hur de har manniskorna, som egentligen star dig narmast, kan bete sig pa det har viset. Och det din man sa om sina egna barn... helt ofattbart och oansvarigt. Tycker att det ar bra gjort av dig att skriva om det har pa bloggen, man maste inte alltid visa sig stark, ibland maste man aven fa falla i bitar. Forstar att du kanner dig valdigt ensam just nu men vi ar manga som tanker pa dig. Jag onskar dig all lycka. Vet att det kommer att ordna sig for dig. Manga kramar fran Johanna i Barcelona
Johanna i Barcelona - åh vad gulligt skrivet. Många kramar tillbaka. Bara jag fixar någonstans där jag och barnen kan bo så ska det nog bli bättre och då ordnar sig det andra också. Så ska jag inte falla för fel man i fortsättningen....
Cindy - som du förstår så får vi kanske skjuta på den utlovade parmiddagen hos Cindy och Henrik "Hedvall" men , jag räknar med att jag har den innestående tills jag hittar någon att ta med ;) Eller så får din karl fixa en fransman åt mig
:-) Stöd har du här iaf! På det franska forumet går det faktiskt att skriva att man söker bostad i U-a också... det är inte ett stockholmscentrerat franskt forum (låter riktigt hemskt!). En tjej annonserade i UNT efter forskarbostad eller dyl och verkar ha fått napp!
Lycka till och kram!
Fred - tack , många kramar till dig också. ser fram emot en fika. Jag är verkligen jätteglad för allt stöd jag har fått. Känns jättebra. Nej omöjligt att hitta något till iallfall oktober ska det väl inte vara , något tillfälligt går också bra , lättare att leta på plats. Jag ska sätta mig om en stund och annonsera på olika ställen jag har fått tips om här.
Hehe, fixa en fransman är inga som helst problem - Henrik jobbar på en fransk bank! :D Hur många vill du ha, undrar han? ;)
Ville skriva något bra och uppmuntrande men vet inte riktigt vad.
Skickar i alla fall en stor kram och massa lycka till.
Och att sätta ut annonser på internet och i tidningar ger ofta napp. Så hittade jag min första lägenhet i Göteborg (GP) och så har jag hittat de som har hyrt min lägenhet i andra hand.
Jag kan erbjuda en soffa och två madrasser i den franska obygden, men jag antar att det inte lockar speciellt mycket;)
Cindy - när det gäller fransmän finns ingen övre gräns ;)
Cocotte - tack , vad gulligt skrivet. Jag skulle gärna bo på en soffa och två madrasser i den franska obygden men jag tror att mina chanser att hitta jobb där är betydligt sämre än i Madrid. Spanska pratar jag ju faktiskt bra , franska pratar jag hellre än bra...
Ska ägna mrgondagen åt annonser på diverse nätsajter som jag blivit tipsad om.
Aj aj, värst vad det rört till sig för dig. Kan inte göra annat än hålla med i det som folk skrivit här ovan. Klart att du ska få skriva av dig på din blogg utan att be om ursäkt för det. Jag tror också att du är en survivor, det är absolut ett intryck som jag har fått av dig.
Uppsalahem kan i vissa fall hjälpa till med en lägenhet, så har en vän till mig fått lägenhet när hon var tvungen att flytta helt akut.
018-727 34 00, iallafall värt ett försök!
Jag har bott i Uppsala i 20 år så jag ska hålla ögon och öron öppna åt dig ifall att någon har ett rum!
Jag förstår att du går igenom en mycket jobbig period och att det stundom känns övermäktigt och jag känner med dig. Men det är som flera redan har påpekat endast en period och du kommer att gå stärkt ur striden. Om du vill stanna i Spanien tror jag inte att det skulle vara vara några problem för dig att hitta jobb här i Malaga.
Stor kram
Cliff hanger - tack för uppmuntran , just nu känns det jobbigt men jag och mannen är ändå vänner och ska göra det bästa av det här.
Eline - tack för tipset , kan absolut vara värt ett försök
Blancaflor - tanken att åka till Malaga och leta jobb har faktiskt slagit mig, många gånger. Egentligen föredrar jag ett soligt Malaga framför ett kylslaget Uppsala. Jag åker till Sverige i augusti som planerat och sen får jag se
Nadia - tack för uppmuntran , ja , jag vet ju att det blir bättre även om det just nu känns jobbigt. Det är inte lätt att lämna Madrid och Spanien heller som jag tycker så otroligt mycket om
Säg till om du behöver hjälp. Jag kan lotsa dig rätt bland företag och boende om du bestämmer dig för att stanna i Spanien. kaolundgren@gmail.com
Blancaflor - åh tack så hemskt mycket , det är inte omöjligt att jag hör av mig... Jag åker till Sverige som planerat i augusti och sen får jag se. Spanien är ju inget dumt land att stanna i
Blancaflor - troligen ska jag ge Sverige en chans , tror det är lättare att bo där om man är ensam med barn. Men blir vintern för kall så kanske jag skickar ett mail ;)
Hoppas allting löser sig till det bästa! Jag har precis hittat till din blogg (via barajagjohanna) och trots att jag inte har läst så mycket så håller jag med de som har skrivit innan att du verkar vara en riktig överlevare! Jag har inte direkt några kontakter i Uppsala, men ibland hör man nåt om nåt av nån - så jag lovar att hålla öronen och ögonen öppna :)! Kram!
Oj, det sista var från mig..
Cicci - tack så mycket , som jag skrivit tidigare , den här omtanken värmer verkligen. På nåt sätt ska det väl lösa sig. Just nu känns allt bara så jobbigt
Aj då. Har inte läst din blogg under ett par dagar och när jag kommer tillbaka och läser så verkar det ha hänt en hel del tråkigheter.
Hoppas att du reder ut det. Dina föräldrars reaktion låter för mig mycket främmande. De är ju ändå de första som man tänker på när man behöver hjälp.
Kram!
Japaneseviking- tack , stor kram tillbaka. Det här är inget jag har bestämt igår , förra veckan eller ens i år. Flyttade med stor tvekan till Madrid. Har bara inte skrivit om det här.
Mina föräldrar är tyvärr inte som föräldrar borde vara. Visst kan dom vara snälla och trevliga att umgås med och är generösa med presenter och sånt. Men när det gäller hjälp då blir det genast jobbigt , då vill dom inte bli "smittade" av mina problem. Vara barnvakt är inte heller populärt för dom vill leva lugnt och stilla , vara själva hemma , göra ingenting , inte ha barn som är där och härjar och väsnas.
Your are Nice. And so is your site! Maybe you need some more pictures. Will return in the near future.
»
Skicka en kommentar
<< Home