hemlängtan
Jag var inne på Silverfiskens blogg och läste ett inlägg och alla kommentarer under. Silverfisken och många av kommentarerna som bor utomlands skriver att dom inte har hemlängtan. Det vill säga längtar "hem" till Sverige.
Det har absolut inte jag heller men sen tar likheterna mellan mig , Silverfisken och dom flesta kommentarer slut. Många verkar mer eller mindre ha blivit drivna på flykt från det hemska Sverige där dom varit för framgångsrika.
Jag fattar ingenting. Måste man avsky Sverige för att man har flyttat därifrån? Finns det en svensk norm som kräver att man är på ett visst sätt i Sverige? Den har jag aldrig stött på. Jag har snarare uppfattningen att vi svenskar är ganska toleranta. Men det kan ju bero på att jag är en ganska vanlig person och inte lika framgångsrik som dom andra. Fast jag har väldigt svårt att tro att vi svenskar skulle driva alla framgångsrika personer på flykt.
Är jag ensam om att bo i ett annat land och gilla både Sverige och landet där jag bor? Förutom klimatet är väl inte Sverige så hemskt att man inte kan bo där? Jag flyttade inte för att komma bort från Sverige utan varken jag eller maken fick jobb där efter många år på universitetet och doktorsexamen från Chalmers. Så vi bestämde oss för att söka jobb i utlandet istället och då var det hur lätt som helst. Maken fick nästan omgående tre jobb i tre olika europeiska länder. Sen var det flera skäl som gjorde att vi valde just Madrid.
Kanske skulle jag ha haft mer hemlängtan om jag bott längre bort. Jag vet inte. Men jag tror absolut att det finns många länder längre bort från Sverige som jag skulle kunna trivas hur bra som helst i. Jag har kanske varit i cirka 40 länder och jag har gillat alla länder jag har besökt även om dom varit väldigt olika. Så jag tror jag skulle kunna tänka mig att bo vart som helst om jobb , bostad och skolor funkade. Fast det är förstås skillnad på att turista och att bo och ha en vardag i ett annat land.
Spanien är ganska nära och man kan ganska lätt hitta billiga flygbiljetter till Arlanda. Flygtiden är knappt 4 timmar. Så det är möjligt att åka "hem" ganska ofta och man kan göra korta besök över en helg eller så. Fast sen jag flyttade hit för fem månader sen har jag inte varit "hemma" en enda gång.
Jag tycker att Sverige är ett underbart land men just nu vill jag inte bo där nu. Men jag kan absolut tänka mig att göra det i framtiden om det funkar med jobb , boende , skolor till barnen och annat viktigt. Jag kan också tänka mig att flytta till ett annat helt nytt land efter några år i Spanien.
Det har absolut inte jag heller men sen tar likheterna mellan mig , Silverfisken och dom flesta kommentarer slut. Många verkar mer eller mindre ha blivit drivna på flykt från det hemska Sverige där dom varit för framgångsrika.
Jag fattar ingenting. Måste man avsky Sverige för att man har flyttat därifrån? Finns det en svensk norm som kräver att man är på ett visst sätt i Sverige? Den har jag aldrig stött på. Jag har snarare uppfattningen att vi svenskar är ganska toleranta. Men det kan ju bero på att jag är en ganska vanlig person och inte lika framgångsrik som dom andra. Fast jag har väldigt svårt att tro att vi svenskar skulle driva alla framgångsrika personer på flykt.
Är jag ensam om att bo i ett annat land och gilla både Sverige och landet där jag bor? Förutom klimatet är väl inte Sverige så hemskt att man inte kan bo där? Jag flyttade inte för att komma bort från Sverige utan varken jag eller maken fick jobb där efter många år på universitetet och doktorsexamen från Chalmers. Så vi bestämde oss för att söka jobb i utlandet istället och då var det hur lätt som helst. Maken fick nästan omgående tre jobb i tre olika europeiska länder. Sen var det flera skäl som gjorde att vi valde just Madrid.
Kanske skulle jag ha haft mer hemlängtan om jag bott längre bort. Jag vet inte. Men jag tror absolut att det finns många länder längre bort från Sverige som jag skulle kunna trivas hur bra som helst i. Jag har kanske varit i cirka 40 länder och jag har gillat alla länder jag har besökt även om dom varit väldigt olika. Så jag tror jag skulle kunna tänka mig att bo vart som helst om jobb , bostad och skolor funkade. Fast det är förstås skillnad på att turista och att bo och ha en vardag i ett annat land.
Spanien är ganska nära och man kan ganska lätt hitta billiga flygbiljetter till Arlanda. Flygtiden är knappt 4 timmar. Så det är möjligt att åka "hem" ganska ofta och man kan göra korta besök över en helg eller så. Fast sen jag flyttade hit för fem månader sen har jag inte varit "hemma" en enda gång.
Jag tycker att Sverige är ett underbart land men just nu vill jag inte bo där nu. Men jag kan absolut tänka mig att göra det i framtiden om det funkar med jobb , boende , skolor till barnen och annat viktigt. Jag kan också tänka mig att flytta till ett annat helt nytt land efter några år i Spanien.
posted by Thérèse at 2:52 em
18 Comments:
Nu har jag inte varit inne på Silverfiskens sida än, så jag kan inte kommentera vad som står där.
Men jag har heller inte flyttat från Sverige för att det är ett hemskt ställe att bo på. Tvärtom! Jag gillar Sverige. Det finns mycket som är bra med Sverige, mycket av det märker man först när man flyttat därifrån. Men jag kan inte tänka mej att flytta tillbaka till Sverige. Jag känner att under mina 6 år i Spanien slutade jag att vara en "svensson" och hittade mej själv. Jag är Nejma, världsmedborgare. Och det kan vara rätt svårt att vara världsmedborgare i Sverige. För visst är folk rätt toleranta mot annorlunda svenskar i Sverige, men det är tyvärr inte lika lätt att vara utlänning i Sverige som det är att vara utlänning i t.ex. Spanien. :-( Vardagsrasismen är utbredd och det finns gott om fördomar. Men det finns det i alla länder, det finns nog inget perfekt harmoniskt land där alla älskar varandra och det bara är love, peace and harmony. Jag flyttade utomlands för att det passar mej och den livsstil jag har valt. Det är betydligt lättare att bli accepterad som hemmamamma i Marocko än vad det är i Sverige. Jag har redan kört racet med yrkeskarriär i Sverige och inte gjorde det mej lyckligare som person. Jag känner mej mycket mer tillfreds med att ta hand om mina egna barn. *s* Men det är ju jag det... Jag har inget behov av att hävda mej själv och framstå som bättre än jag är. *s*
/Nejma
Fast det finns en ganska utbredd vardagsrasim även i Spanien. Som svensk eller europé märker man inte av den men svarta och nordafrikaner märker definitivt av den.
Jag förstår vad du menar, och håller med. Klart man inte måste ogilla Sverige för att man flyttar utomlands! För min del, varför jag hela tiden drömmer mig utomlands, handlar det om min rastlöshet och strävan efter upplevelser. Det kan vara väldigt jobbigt - jag blir aldrig nöjd. Men att dra utomlands, att LEVA i ett annat land, i en annan kultur, med andra människor och prata ett annat språk - det är otroligt häftigt! Det stärker en och det ger en så himla mycket. Just nu är jag lite kluven på att dra utomlands, eftersom just det: jag trivs ju i Sverige, jag gillar Sverige (trivs dock inte med allt i vardagen där jag bor nu men det är en annan historia). Men att vidga sina vyer är bara nyttigt.
Barajagjohanna - jag håller helt med dig. Det är jättebra att vidga sina vyer om man kan och vill. Som jag skrev under vikten av att lära sig språk så är det jättebra att resa utomlands och lära sig ett nytt språk om man kan och vill. Det blir ju en helt annnan grej att lära sig där språket talas än att gå någon kurs i Sverige.
Jag trivs som sagt jättebra i Madrid. Men sen skulle jag gärna flytta lite norrut. Skulle vilja förbättra min franska.
Jag alskar Sverige, det ar mitt hem och Spanien ar mitt hem. Maste man valja?
Dom som lamnat Sverige for att dom var sa framgangsrika har antagligen en skuld hos kronefogden. Det har jag lart mig pa Gran Canaria i alla fall...
Thérèse - visst finns det en utbredd rasism i Spanien. Jag vet... Vi bodde ju i Granada mitt under Kuwaitkriget och det var INTE kul att vara nordafrikan där då. :-( Har folk som blivit portade från restauranger (nått som jag aldrig upplevt varken innan eller efter) och att hitta en lägenhet att hyra var allt annat än lätt. Men samtidigt så känns den rasismen som ärligare på nått sätt och folk verkar öppnare för att byta åsikt, bara personen är okey. I Sverige är folk så styrda av medias bild. :-(
/Nejma
Mandi - haha du har nog rätt , många har smitit från fogden.
Nejma - jag känner inga nordafrikaner här men flera spanska kompisar har sagt att rasimen har blivit värre iallfall i Madrid sen två pendeltåg språängdes och cirka 200 människor dödades 11 mars 2004.
"Är jag ensam om att bo i ett annat land och gilla både Sverige och landet där jag bor?"
Nope!
Direktlänken till I'm bloody Hisingen är
http://saintkildaroad.blogspot.com/2006/04/im-bloody-hisingen.html
Om du vill länka till enskilda inlägg i blogger så klicka på siffrorna som står under inlägget. T ex "Posted by Thérèse at 2:52 PM". När man använder den direktlänken visas också alla kommentarer under inlägget istället för att man måste klicka upp ett nytt fönster.
Förövrigt har SVD en intressant artikel där en svensk chilenare beskriver den "typiska chilenska avundsjukan" och varför det kan vara jobbigt att återvända till Chile när man en gång lämnat landet.
http://www.svd.se/dynamiskt/idag/did_12365458.asp
Cindy - vi verkar vara två iallfall , nä men schysst att se att vi är fler som bor utomlands utan att avsky Sverige. Man får lätt det intrycket när man läser bloggar ibland.
Wttergren - okey , tack. Jag är väl inte något jättefan av Silverfisken (ogillar honom inte heller men någon favorit är han inte) så egentligen är det inte något mot honom eller hans inlägg utan bara själva grejen. Fick bara inspirationen att skriva det här när jag läste honom
Faktum är att jag planerar att flytta tillbaka nån gång i framtiden. :) Bara inte just nu...
Det är hemskt att rasismen ökat mot nordafrikaner sedan attentaten i Madrid. Jag har hört att det blivit riktigt illa, med folk som hotar imamer, förstör moskéer, osv.... Jag tycker att alla terroristdåd är lika hemska, oavsett vem som utför dom, men det går inte att utse ett helt folk som syndabockar bara för att några idioter gjort något hemskt. Inte hatar väl alla japaner varandra för att den där mysko sekten släpte ut gas i t-banan i Tokyo, eller...? Osv... Men på nått sätt är det mer legitimt att vara rasist mot nordafrikaner/muslimer, dom är ju så "annorlunda"... Vi och dom. Och det är ju inte bara i Spanien, det verkar vara så över i stort sätt hela världen. Usch, jag avskyr sånt! I slutändan är vi alla människor.
/Nejma
Jag tycker det mest är skitsnack att svenskar skulle va speciellt avundsjuka eller fyrkantiga eller allt va folk säger att deras landsmän är. Nog tycker jag att folk annorstädes är rätt mycket likadana just när det gäller den saken. Mina egna utlandserfarenheter gjorde snarare att jag blev mer förtjust i Sverige än innan.
Jag flyttade för att jag va nyfiken och sugen på att testa nåt nytt. Dom flesta svenskar jag träffade hade knappast lämnat Sverige heller för att dom kände att dom skulle bli rullade i tjära och fjädrar och dumpade i Öresund för att dom va så bra. Folk hade varit runt i världen och jobbat för att skaffa sig erfarenheter och för att det va kul men det va få som inte hade siktet inställt på att komma tillbaka så småningom.
Dom få som jag hörde säga såna saker som att svenskar va så jävla avundsjuka och att dom mer eller mindre flytt Sverige va oftast rätt trista figurer som inte kunde göra mycket annat än gnälla och klaga. Och prata pengar. Och jag har en känsla av att det snarast va självcentreringen som va problemet än att dom skulle va speciellt framgångsrika.
Ibland kan jag bli lite lessen när jag hör och läser hur folk dissar Sverige för det är inte det Sverige jag bor i. Och inte är det dom vännerna jag har. Jag bor i ett land med hyfsat bra miljö, det är tryggt och säkert, saker och ting händer någorlunda snabbt, det finns en social service, bra utbildningar och möjligheter att leva ett bekvämt och innehållsrikt liv. Mina vänner är generellt sett positiva, medkännande och intressanta människor som vare sig är rasister, sexister eller bögrädda. Snälla mot barn och djur är dom oxå. Humor har dom med.
Det är mitt Sverige. Skulle jag få för mig att lämna det igen och ge mig ut i världen så är det för att jag just då känner för att upptäcka nåt nytt - inte för att Sverige är så dåligt. Inget blir ju roligt i längden om man flyr från nåt istället för att resa till nåt.
Nejma - jag håller med. Det är hemskt att det har blivit okey att tycka illa om mslimer bara för att några fanatiska galningar flög in i skyskrapor , sprängt tåg och tunnelbanor. Något dom flesta muslimer garanterat inte stödjer
Freja - åh vad fint skrivet. Det borde du plocka upp som ett blogginlägg. Annars är jag sugen på att göra det om du tillåter
Jag gillar både Sverige och det land jag kommer ifrån (Frankrike), jag har även bott i Tyskland och det landet har också sina sidor. Av att bo utomlands kan man lära sig att bli lite mindre kategorisk och förstå att ingenting är perfekt någonstans och att man kan försvara olika sätt att tänka...
Man kan inte generalisera men rasism finns i Sverige som överallt. Det som är hemskt också är att det finns en hierarki bland invandrare, vissa länder är det alltså finare att komma ifrån få man förstå av vissa människor. Det är riktigt obehagligt och det händer i Sverige också.
Thérèse, att döma av inlägget på min blogg är din franska helt ok ;-)
Fred - nja jag känner mig rätt begränsad och klarar bara av såna korta fraser på franska. Så är min stavning riktigt usel men det här var ganska lätta ord. Jag kanske fuskar och skriver på svenska en annan gång. Läste om son-namnen tidigare idag
Tack! :) Jag får fundera på att skriva nåt tror jag. Jag har annars hållit mig lite ifrån att skriva om Sverige och vad jag anser är myten om Den Svenska Avundsjukan, rasismen eller vad det nu kan vara även om det kliat i fingrarna emellanåt. Jag har sett den Brittiska Kungliga Avundsjukan och rasismen på riktigt nära håll och den bär ett fult tryne kan jag säga. Eller den amerikanska. För hör och häpna, den existerar i allra högsta grad. Och den polska. Och den sydafrikanska. Kort sagt, folk är folk överallt i världen.
Vi får se va jag kan knåpa ihop dom närmsta dagarna. :)
Jag håller med och vill bara säga igen det jag sagt förut på din blogg. Jag tror att det är en skyddsmekanism om man inte kan flytta hem kanske det är enklare att ogilla sitt gamla land annars kanske man måste se sig själv och sin hemlängtan i spegeln och det kan nog vara nog så tung.
Skicka en kommentar
<< Home