torsdag, oktober 05, 2006

höst

Dom gula löven faller ner på gången i parken där jag går. Hösten har kommit även till den spanska huvudstaden. Fast det är en höst med sol och 25-gradig värme men man kan känna kyliga stråk i vinden.



Jag känner mig ensam här i stan. Jag ska flytta , jag har en flygbiljett som snart tar mig härifrån och jag hör inte längre hit på något sätt. Jag älskar fortfaranade staden Madrid men jag varken kan eller vill bo här längre. Jag har bara varit här i två veckor och det känns redan som en evighet. Egentligen borde jag nog aldrig ha åkt tillbaka till Madrid.

Jag vet inte om jag längtar just till Sverige men jag längtar efter ett eget hem för mig och barnen , ett eget jobb och en egen lön. Att sen kunna prata mitt eget språk , veta hur allt fungerar och äta saltlakrits när jag vill , gör ju knappast Sverige till en dålig plats att flytta till. Att Stockholm är en så vacker och trevlig stad gör ju inte heller det hela sämre. Naturligtvis är inte allt alltid bra i fosterlandet heller men det kommer inte att bli så jobbigt som det är här för mig och mina barn.

Just nu känns det bara som om jag väntar på att det där flyget ska ta mig härifrån. Under tiden bombaderar jag mina kompisar med gnälliga mail , sms och telefonsamtal.

På tal om gnäll så tycker jag ni som läser har varit dåliga på att skriva kommentarer på sistone. Jag har tidigare tjatat om hur mycket jag uppskattar kommentarer. Så skriv! Vad som helst gör bra , det räcker med ett hej eller nåt. Det går bra att kommentera även om man inte har någon blogg och naturligtvis kan man kommentera anonymt.

10 Comments:

Anonymous barajagjohanna said...

Här kommer jag och kommenterar, som vanligt, så jag tar inte åt mig av det sista stycket. :)

När är det du åker till Sverige? Jag förstår att du längtar. Man liksom nästan hoppar upp och ner på stället för att man bara längtar till det där tillfället då man få åka hem. Tråkigt att du känner dig ensam... den där ensamhetskänslan är jag bra på att veta hur det är. Huh. Hoppas det går fort till den dagen planet lyfter till Sverige! Vad kul för dig och barnen - en nystart!

6:50 em  
Blogger Thérèse said...

Johanna - du ska absolut inte ta åt dig av det sista stycket. Du borde få medalj i konsten att kommentera.
Ja , det ska verkligen bli skönt att komma härifrån. Även om det kan bli ensamt i Sverige också är det en bättre ensamhet än den här.

7:04 em  
Blogger Thérèse said...

Johanna - Fast jag kommer verkligen att sakna klimatet. Jag ogillar verkligen mörker och kyla och tycker nästan inte det kan vara för varmt.

7:14 em  
Anonymous barajagjohanna said...

Japp, jag är fan värd en medalj. ;)

Förstår att du kommer sakna klimatet, helt klart! För första gången i mitt liv tycker jag att det är jättejobbigt med höst. Jag brukar älska den här årstiden, men nu är det verkligen bara jobbigt och jag vill bara tillbaka till värmen.

7:17 em  
Blogger Thérèse said...

Johanna - här är en medalj till dig och alla andra som är flitiga att kommentera. Bara att skriva ut och sätta upp på väggen.

8:09 em  
Blogger Malin said...

Konstigt, här är nästan inga löv alls gula. Men värmen har gått ner till 12 grader på mornarna.. Så hösten är väl på väg iaf.

9:21 em  
Anonymous barajagjohanna said...

Haha, tack för medaljen. Den ska jag hänga ovanför sängen. ;)

10:30 em  
Blogger Thérèse said...

Malin - jag längtar nästan efter svensk höst nu , fast bara nästan

Johanna - varsågod!

10:59 em  
Blogger Blancaflor said...

Min hemlängtan kommer och gar. Ibland vill jag aka hem till Sverige pa nästa flyg. Jag vet inte om jag nagonsin kan bli 100% lycklig i Spanien. Men fragan är om jag skulle kunna bli det i Sverige? Ingenting är lätt och vissa dagar är svarare än andra. Vissa människor har förmagan att vara lyckliga "whereever they lay their hat", (vi) andra behöver familj, vänner och det hemtama omkring sig (oss).

Jag aker till Madrid i eftermiddag, om jag inte vore sa upptagen skulle jag föresla en kopp kaffe.

11:44 fm  
Blogger Thérèse said...

Blancaflor - synd , en fika hade varit mysigt.
Jag vet inte heller om jag kan bli 100% lycklig varken i Spanien eller i Sverige. Jag vet bara att jag måste bo ensam , och tror att det är lättare att vara ensam med barnen i Sverige. Det känns också lättast att ha nära till familj och vännner dom gånger det kan bli jobbigt.

12:00 em  

Skicka en kommentar

Links to this post:

Skapa en länk

<< Home