torsdag, januari 12, 2006

Ett recept

I Sverige är vi väldigt pigga på att prova nya maträtter från hela världen. I vilken vanlig ICA eller Konsum som helst kan man köpa mer eller mindre exotisk mat, ingredienser oc kryddor. Så är inte fallet i Spanien här är man otroligt matkonservativ och håller fast vid sin husmanskost som i Sverige brukar kallas medelhavskost. Här i Spanien kan man säga att medelhavskosten består alltid av olivolja, mycket nybakat bröd , vitlök men sällan starka eller utpräglade kryddor , örtkryddor, fisk, skaldjur, kött som t.ex den berömda serrano-skinkan, mycket grönsaker och frukt. Man äter väldigt lite mjölkprodukter.
I Madrid är det inga problem att hitta restauranger från alla världens länder. Men det är dom små spanska tapasbarerna som är dominerande i stan. Annorlunda jämfört med Stockholm där det kanppt går att hitta en restaurang som serverar svensk husmanskost.
Mattiderna skiljer sig också väldigt åt. Här äter man lunch först 14-15-tiden på eftermiddagen och kvällsmålet intas inte förrän 21-22.
Dom olika regionerna i Spanien har lokala kök som skiljer sig mycket åt.
Här i Madrid lagar man mycket grytor av olika slag. Hittade ett recept på en gryta i Herman Lindqvists kåseribok om Spanien "Caramba säger dom aldrig" om ni känner er hågade att försöka tillaga en spansk gryta

  Man låter olivolja koka upp sen slänger man ner allt
möjligt man hittat, kört över på vägen eller på annat
sätt fått tag i. Lite kött, lite inälvor från diverse
djur. Fisk kyckling, grönsaker. Kanske en bit av en
ål, nejonögon, lövgrodor. Ja, det finns så mycket på
torg och i skafferier, några skålar med kalvhjärna
eller svinbräss, det går utmärkt. Grytan kan koka hur
länge som helst. Då och då slänger man i någon ny
ingrediens som man kommit över billigt, en korv eller
så. Huvudsaken är att vitlöken aldrig tar slut. Det
gör den aldrig. Till slut då gästerna är så hungriga
att de inte längre har någon motståndskraft slafsar
man upp grytan på tallrikar. Har man inga andra rätter
äter man spadet för sig som soppa och grytjoxet för
sig. Huvudsaken är att det går fort.

8 Comments:

Anonymous Anonym said...

Jag uppfångar en ironisk samt negativ inställning till köttgrytan...

Naturens resurser skall man inte slösa med, utan man skall ta vara på allt vad naturen har att erbjuda!!!!!!!!!!!!!

Receptet på köttgrytan ger uttryck för den naturharmoniska inställningen.

I ett tidigare? fattigt Spanien hade de flesta inte råd att rata det smörgåsbord som naturen har att erbjuda - därav detta grytrecept!!!

Din veganattityd står ej i samklang med naturen, utan är snarare ett hån mot en självhushållning i samklang med naturresurserna.

Mvh Niklas

4:27 em  
Blogger Thérèse said...

Jag är inte vegen och Spanien är inte fattigt idag.

5:12 em  
Blogger Per said...

Herman har helt rätt!

Torsdagar är Paellans dag i Spanien, precis som att ärtsoppan är det i Sverige (eller var på 70-talet åtmindnstone).

I matsalen på jobbet (alá "matan" eller "bamba" i högstadiet) serveras i allafall en förstklassisk paella. -Äkta spanska maten!. Men det är mycket-mycket olivolja och det är inte bara skaldjur, utan även kyckling, fläsk och nöt-bitar, plus lite av varje som dom skrapat ihop i köket. Givetvis får man citron att klämma över -Superpt! "Ropa Vieja", det betyder "gamla kläder". Det är ungefär som pyttipanna.
Riktig spansk Paella är alltså ungefär som svensk pyttipanna!, men det är ju inte så dumt med pytt heller

8:35 em  
Anonymous Anonym said...

Jo Spanien är fattigt och du är visserligen inte vegan, men dock vegetarian - vilket i princip är lika vedervärdigt1

4:13 em  
Blogger Thérèse said...

Den här kommentaren har tagits bort av bloggadministratören.

4:33 em  
Blogger Thérèse said...

Vore intresatn om Anonymous kunde förklara det där med att Spanien är fattigt. Att tycka att det är vedervärdigt vad folk äter och dricker eller inte äter och dricker låter moget... Om du stör dig på bloggen så läs inte!

4:53 em  
Blogger Cliff Hanger said...

Fascinerande att vi här uppe i norr är så världsorienterade (i alla fall på matfronten, men även på andra områden). Det är något att vara stolt över, tycker jag.

8:02 em  
Blogger Thérèse said...

Mango, absolut något att vara stolt över, tycker det verkar som Spanien är ovanligt matkonservativt jämfört med andra europeiska länder. Här finns också relativt få invandrare så det finns ganska få "invandrarbutiker" med exotisk mat eller restauranger som invandrare driver. Var idag i ett område med många kinesiska och japanska butiker där jag passade på att köpa soya, nudlar och lite annat gott

9:05 em  

Skicka en kommentar

<< Home