söndag, april 02, 2006

jag är för orutinerad på festande

Jag känner att jag börjar bli gammal. Eftersom jag har barn går jag inte ut och festar så ofta men ibland händer det. I fredags var jag och kompis gå och kolla in den lokala baren i mitt hus. I Spanien finns det minst en bar i varje hus oavsett om man är i en liten byhåla eller mitt inne i centrala Madrid. Den spanska barkulturen på småbarer är väldigt levande här pratar alla med alla och här sitter fina direktörer och grovarbetare sida vid sida med ungdomar, gamlingar och barnfamiljer. Jag bor ju i Alcobendas som ligger cirka 1.3 mil norr om det cntrala torget Puerta del Sol. Det är mer som en småstad med cirka 110000 innevånare. Kommunikationerna in till Madrid är jättebra och snabba och nästa år får vi tunnelbana, dessutom har vi många kul affärer och stora trevliga parker. Som överallt annars i världen kryllar det av Kinarestauranger även här i min lilla stad. Så vi började med mat på favoritkinesen. Sen gick vi till en bar i kvarteret , där var ganska dött men vi snackade lite med den äldre bartendern som var rejält packad och började berätta osammanhängande om hur hans mormor eller farmor (samma ord på spanska) hade skyddat honom från "det onda ögat" när han var liten. "Det onda ögat" har varit vanligt i skrocktraditionen runt Medelhavet , det fanns redan under antiken. Idag är inte yngre spanjorer med skrockfulla än svenskar
Sen gick vi vidare till Bar Martin som ligger absolut närmast min port. Ett trångt ställe bara med 3 bord och en bardisk. Alla som är där känner varandra och bor i huset. På söndagar går många familjer ner dit och tar ett glas och skålar och pratar med grannarna innen man går upp till söndagsmiddagen. Jag hade aldrig varit där tidigare men eftersom jag går förbi varje dag kände alla igen mig. En gammal lätt senil översminkad kvinna har någon självpåtagen syssla att komma med dricka till borden. Hon hänger jämt där och får sällskap. Bättre och roligare än att sitta ensam hemma i lägenheten tycker hon. För att citera Björn Afzelius "På bykrogen blir ingen full i sin ensamhet". Det stämmer nog, för överallt finns dessa små stammiskrogar där alla känner alla, bartender dricker med gästerna och har man ont om pengar kan man alltid krita en öl eller två
Väl där började man prata med alla och glasen avlöste varandra. Sen gick jag hem. Tyckte inte att jag kände mig så full så jag började skriva mail och kommentarer på bloggar jag läser för jag kunde inte sova.
Nästa dag mådde jag inte dåligt men var så jäkla seg att jag inte orkade någonting. Låg bara och kollade på film hela dagen och hela kvällen. Kollade inte internet eller blogg en ända gång.
Kände mig gammal och orutinerad som fastnat i lagom-drickar-träsket dom senaste åren.

Som god bloggare hade jag naturligtvis med kamerna så jag kan visa det här mörka fotot på bar Martin från gatan

2 Comments:

Blogger Cliff Hanger said...

Jag gillade din kommentar som du skrev efter krogbesöket. :-) Och vi skulle gärna komma förbi, när vi får råd (men det blir inte i år i alla fall). Hoppas att du inte tyckte att jag svarade ohövligt på din inbjudan.

12:31 fm  
Blogger Thérèse said...

Nädå ingen fara:) Ni får gärna komma förbi. Vi kan ju gå på nåt roligare ställe än min kvarterskrog även om den är värd en öl och en tapas. Jag skvallarade lite om att du skulle bli omnämnd av veckas blogg har jag för mig, minnet är inte helt på topp...

12:34 fm  

Skicka en kommentar

Links to this post:

Skapa en länk

<< Home