framgångsrik
Anna skrev bl.a och verkar inte lite avundsjuk på alla som har ett framgångsrikt liv.
Eftersom inte Anna har hört av sig och förklarat vet jag inte riktigt vad hon menar med det här. Vem har ett framgångsrikt liv och vem har det inte? Är det något som syns på ens titel , i ens lönekuvert , i ens relation eller nåt annat?
En hemtjänstanställd i Kalix måste väl kunna ha ett lika framgångsrikt liv som en stor företagsledare eller ball kändis? Vad och vem avgör vem som är framgångsrik?
Om det är så att Anna eller någon annan tror att jag sitter och bläddrar i kändistidningar och är avundsjuk på Paris Hilton , Linda Rosing , Prinsessan Madeleine ,Victoria Beckham eller vilka det nu kan vara så kan inget vara felaktigare. Jag har verkligen noll koll på kändisar och deras liv. Jag har svårt att tänka mig att den här bloggen skulle ge intryck av att så är fallet.
Jag är ganska blyg och gillar inte att synas eller vara i centrum så ett kändisliv lockar mig verkligen inte. Eller menar Anna att jag skulle vara avundsjuk på idrottsstjärnor , musiker , skådisar , företagsledare eller andra? Jag vet inte vilka jag skulle vara avundsjuk på i så fall eller vilka jag i min blogg har gjort intryck av att vara avundsjuk på? Tror inte själv det är någon men rätta mig gärna om jag har fel.
Om någon annan också har fått det intrycket kan jag väl förklara att jag lever ett bra , lugnt och vanligt liv. Gift , har två barn , har fina vänner och släktingar, bor i ett fantastiskt land med underbart klimat , bor i en fin lägenhet med pool och gym i ett trevligt område , jag har bra utbildning men just nu kanske inte drömjobbet men jag ska söka andra , jag har rest mycket , kan flera språk , har fått göra många spännade saker så jag kan inte klaga på att jag har ett dåligt liv eller att jag skulle vilja byta med någon. Jag skulle tro att alla föräldrar skulle hålla med att dom känner sig framgångsrika för att just dom har fått så fina barn. Mitt liv är bra och är nog ganska likt hur dom flesta andra lever. Jag brukar säga att jag lever Svensson-liv i Madrid.
Just nu har jag en rejäl svacka så därför tar jag säkert åt mig mer också. Jag hade inte tänkt ta upp det här på bloggen men mitt äktenskap krisar rejält och det är inte lätt efter 12 år och 2 barn och jag vet inte om jag ska lämna Madrid eller inte. Jag vill inte gå in på orsaker kring de här utan jag kommer att fortsätta blogga som vanligt så mycket eller så lite som jag känner för.
12 Comments:
Sådana kommentarer säger bara mer om Anna än om dig.
Jag vet att det är fruktansvärt svårt att skaka av sig sådant, jag var riktigt illa berörd när jag blev kallad både det ena och det andra av en Daniel nyligen. Men ärligt, vad vet hon om ditt liv? Vad vet hon om dina kvalitéer och värderingar?
Folk tror att de känner en för att de läser ens blogg för att man väljer att visa enstaka sidor av sig själv.
Jag får jämt kommentarer på bloggen om att det är äckligt att jag bara hyllar min mamma och aldrig nämner pappa. Anledningen är ju att pappa är döende och att jag inte vill skriva om det på bloggen.
Jag tycker att du ska skita i de där anklagelserna. Jag vet att det är svårt, men vågar man inte ens lämna en korrekt e-postadress så är man bara en stor pussy i mina ögon.
Ulrika - tack vad gulligt skrivet. Jag tänkte faktiskt på dig idag för jag blev så ledsen och arg. Du har ju fått stå ut med så mycket mer sånt häör än vad jag har fått.Det var dig jag hade i tankarna när jag skrev att det var bra och strongt att fortsätta blogga. Jag är för känslig , ska verkligen skaka av mig det här.
Visst du har helt rätt man vet inget om en människa bara för att man läser hans eller hennes blogg. Det är ju bara vissa delar man väljer att lägga ut på sin blogg.
Som du säger såna här kommentarer säger mer om "Anna" än om mig.
Väldigt märkligt att kritisera dig för att du inte nämner din pappa så mycket på bloggen. Liksom klaga på vad du INTE skriver istället för vad du skriver. Ja , folk är konstiga och tyvärr verkar vissa släppa sina spärrar framför en dataskärm.
Kram
Ulrika - som du säger det är jävligt pussy att inte lämna en korrekt e-postadress. Jag läste förresten den där kommentaren om att du hade knullat till dig ditt jobb. Alltså jag blir helt mållös , hur sjukt tänker vissa och att dessutom skriva det.
Bara så du vet så betyder din blogg mycket för mig. Det skulle kännas tomt att en dag logga in på nyligens favoritlista och inte se att du pingat.
Kanske drar jag precis som "Anna" slutsatser om dig som kanske inte stämmer, men den bild jag tycker att du ger av dig själv är en bild av en person som jag verkligen diggar!
Massor av kramar!
Cindy - Jag tror inte du drar massor av slutsatser som inte stämmer. Säger det samma till dig , du är en person jag verkligen diggar. Hittar jag inget jobb här i Madrid kanske jag ska börja sälja smörgåsar i London istället...
man kan väl också tänka sig att anna har skrivit det där utan att förstå vilket intryck hennes ord har. bloggar hon inte själv kan det ju mycket väl vara så, ibland trampar man på tår som man inte vet om. (därmed inte sagt att jag höll med om ett ord som hons krev)
åh alla krisar. du har min mailadress, det är bara att maila! *kram*
Bloggar man, så får man ibland ta en del obefogad kritik i form av kommentarer, och som så många innan mig har sagt, - man får ta det med en klackspark helt enkelt.
Jag har också fått en del syrliga kommentarer. Vissa träffart på punkter som svider, medan andra bara är rent ut sagt idiotiska och oftast inte har något med själva bloggen att göra.
En blogg inbjuder ju oftast till en dialog mellan skribent och läsare, och med tanke på att så gott som alla har olika åsikter om saker och ting, så är det naturligt att ibland få kritik.
Problemet är om personen ifråga börjar sprida kritiken, i form av en kampanj för att göra personliga attacker, men så verkar ju fallet inte vara. Då hade det varit mobbning.
Så fortsätt att skriva som du brukar göra, utan att ändra på någonting. Det vore ju trist för oss andra om endast en person skulle få dig ändra stil.
Jag tittar också in här dagligen och väntar förresten med spänning på hur det har gått i kackerlacksmatchen mellan Spanien och Japan.
Hoppas det ordnar sig på privata fronten!
Tråkigt att höra att äktenskapet krisar. Jag hoppas att det ordnar upp sig så bra som möjligt.
Virvla -åh kram , vi får väl ta och ses i stockholm i augusti... det brukar ju bli bra efter kriser även om det inte är så roligt när man är mitt i dom och jag har fina vänner som jag har kunnat prata med.
Japanese - nä jag kommer att fortsätta skriva som jag brukar , jag har en gång förut lagt ut kritik så här. Lite synd bara att personen i fråga inte hör av sig och förklarar. Ganska fegt. Visst dialogen mellan skribent och läsare är ju grejen med att blogga och jag får sällan kritik egentligen. Kanske därför jag är så ovan att tackla det. Oj , just det , ska genst gillra fällor under min diskbänk och förhoppningsvis komma med rapport om några dagar.
Cliffhanger - ja det är tråkigt , på sikt blir det väl så bra som möjligt , det viktigaste är att det blir bra för barnen
Shit, du ska inte lyssna på kritiker. Tro mig, du skriver intressantare och insiktsfullare än många som lever på att skriva. (Jag jobbar med text, så jag inbillar mig ibland att jag faktiskt vet vad jag snackar om.)
Lycka till med att lösa det privata tumultet - vi har alla varit där nån gång...
Kapten Haddock - tack för dina jättefina ord. På ett eller annat sätt löser sig det privata men det är jobbigt att vara mitt i det
Your are Excellent. And so is your site! Keep up the good work. Bookmarked.
»
Skicka en kommentar
<< Home